Bloggen kommer att vara gemensam för alla studenter som läser kursen, både Piteå- och Luleågruppen. Syftet med bloggen är att ni får ett forum där ni delar med er av era erfarenheter och vi förhoppningsvis åstadkommer ett gemensamt lärande.
De uppgifter som ni gör i era respektive studiegrupper ska redovisas här. Innehållet i redovisningen görs genom att ni besvarar följande frågor:
- Hur var uppgiften formulerad?
- Hur arbetade ni med uppgiften i er grupp?
- Vad lärde ni er genom att arbeta med uppgiften?
- Stötte ni på några hinder i arbetet?
Lycka till!
Hör av er till mig om ni har frågor och funderingar!
Ulrika
Hej! Jag läser om fenomenologi på sig 65-72 i "Den lärande människan". Läser det om och om igen, men begriper inte vad fenomenologi är. Nån som vill förklara? (Ja, jag har läst på wikipedia också, men blir inte klokare av det)
SvaraRaderaHej,
RaderaHar nu läst vad som står i boken...Jag tror i alla fall att man kan resonera ungefär så här: Fenomenologin försöker förklara ett givet mänskligt beteende utan att ta till varken psykologi eller sociologi. Som jag uppfattar det så försöker ju både psykologin och sociologin att "generalisera" mänskligt beteende, det vill säga ungefär att: om man utsätts för något speciellt så reagerar man också på ett speciellt sätt. Och att ALLA människor reagerar på samma sätt om det utsätts för någon speciell händelse. Fenomenologin är mer situationsbetingad tror jag, det vill säga fenomenologin säger att det är inte alls är säkert att en människa reagerar på ett givet sätt om hon utsätts för något speciellt. Utan hur hon reagerar på en given sak beror helt på situationen...
Det är i alla fall så jag tolkar det, vid en första anblick...
/Per-Jonas
Jag skulle tro att både psykologin och sociologin har "färdiga recept" på hur människor beter sig. Psykologin säger till exempel att en människa som blev mobbad under barndomen blir tillbakadragen som vuxen. Sociologin försöker förklara en människas beteende utifrån hennes omgivning, dvs föräldrar, kompisar, gäng osv. Fenomenologin säger däremot att man inte kan förutsäga en människas beteende, utan allt beror på situationen...
SvaraRaderaDet är i alla fall så jag tolkar det som står i boken...
/Per-Jonas
Tack för svar! Jag håller med, och har läst det igen, och förstår nu att det handlar om att förstå en människas upplevelse, både i kropp och sinne. Men jag har fortfarande svårt att se vad man ska ha det till... För att något ska vara vetenskapligt krävs ju att det ska vara möjligt att återupprepa med samma resultat (och på så vis kunna förutsäga saker: om vi gör så här så blir det bra, tex), och fenomenologin känns mer som att man beskriver hur någon upplevde någonting utan att kunna förutsäga om det kommer bli likadant om det händer igen.
SvaraRaderaHej,
SvaraRaderaJag är inte helt säker på varför fenomenologin uppstått som "forskningsmetod", men jag kan ändå tycka att den kan spela en viktig roll i just det att det kan vara vanskligt att generalisera människor. Detta är viktigt för oss lärare att känna till eftersom varje undervisningssituation är unik och att en duktig lärare bör kunna agera i denna "nya situation" utan att ha varit med om samma sak förut...Sedan har du ju rätt om det här med "vetenskaplighet"...åtminstone är det ju så man brukar definiera reliabilitet...dvs att det skall gå att upprepa och komma fram till samma resultat. Jag har inte kursböckerna framför mig just nu och det är väl inte heller säkert att det jag funderar på står i dessa...Men jag tänkte i alla fall på hur man skall klassificera fenomenologin, dvs om den gör anspråk på att vara så "vetenskaplig" eller om det är en relativt ny forskningsmetod som har vuxit fram som ett resultat av upplevda brister med tidigare forskningsansatser, när det gäller att studera människor...Ja, jag har som sagt inget "facit" men tycker ändå att det är intressant att diskutera sådana här frågor. Tycket att sådana här diskussionsformer på ett mycket bra sätt kan göra att man fördjupar sina kunskaper om olika saker.
/Per-Jonas
Vilken intressant diskussion ni har, eftersom jag själv har använt mig av fenomenologi i min forskning! Fenomenologi är ingen enhetlig vetenskapsteori eller forskningsansats, utan det finns många varianter av den som betonar olika aspekter. Den klassas som en vetenskapsteori och forskningsmetod. Den är inte ny. Den utvecklades först av Edmund Husserl i början av 1900-talet. Den fokuserar, som ni skrivit, på människors subjektiva erfarenheter och inte på generaliserbarhet. Jag tror att du Karin är inne på kvantitativ forskning då du talar om att något är vetenskapligt om det går att upprepa. Detta är inte fallet för den kvalitativa forskningstraditionen, som ex. fenomenologi tillhör. Kvantitativa studier syftar till att undersöka en fråga genom kartläggningar på ett översiktligt sätt, med många informanter, ex. en enkät som många svarar på. Kvalitativa studier syftar till att få en djupare förståelse för ett fenomen och då behöver man inte ha så många informanter. De subjektiva upplevelserna eller erfarenheterna kommer då stå i centrum, vilka analyseras och skapas förståelse kring. Kravet på upprepbarhet finns därför inte då, men man måste samtidigt som kvalitativ forskare vara tydlig med att de resultat man får fram inte med säkerhet går att applicera på alla människor. Man får skriva att resultaten gäller åtminstone för detta empiriska underlag som man använt i studien. I kvalitativ forskning handlar det om ett kunskapsbyggande, där olika pusselbitar leder till en förståelse för ett fenomen.
SvaraRaderaVill ni läsa mer om fenomenologi kan ni läsa: Bengtsson, J. (2005). Med livsvärlden som grund. Lund: Studentlitteratur, särskilt introduktionskapitlet, s. 9-53. Sedan kan ni också läsa i min avhandling: Bergmark, U. (2009). Building an ethical learning community in schools. Luleå: Luleå tekniska universitet. Finns som pdf-fil på adressen: http://pure.ltu.se/portal/sv/publications/building-an-ethical-learning-community-in-schools(0ad22340-3280-11de-8066-000ea68e967b).html
Fortsätt fråga om ni har fler funderingar!
Ulrika