Grupp 4 Piteå - Bearbetningsuppgift 1 & 2 fortsättning

Uppskattningens Kraft

         lärande etik och hälsa

Forskning betonar att lärande sker bäst i en social miljö i interaktion mellan människor och att en variation i arbetssätt och arbetsformer är att föredra för att nå uppskatta kunskapsmål och även sociala mål i skolan.

Uppskattande förhållningssätt: läraren utvecklar ett antal kompetenser för att möta elevernas röster om skolan samtidigt som vi följer styrdokument vilket leder till elevers ökande måluppfyllande och trivsel.

Kapitel 1, Elevers röster om skolan

Möt mig på ett äkta sätt,

 respektera och uppskatta mig för den jag är

 låt mig vara med och påverka vår gemensamma miljö

så kommer vi lära av varandra

Utveckling tillsammans med eleverna, ge dem möjlighet att påverka och vara aktiva i utvecklingsarbete. Delaktighet och samarbete skapar en positiv spiral där det goda förstärks och förökas. Inkluderande etik. Förtroende. Samarbete.

Möt mig

·         Att känna samhörighet och gemenskap med andra

Forskning visar att elever anser det mycket viktigt att tillhöra en grupp oavsett om det gäller glädje eller sorg. ”Vänskaps-byggande” är ett medvetet psykosocialt arbete i klassrummet men även i större sammanhang i skolan.

·         Att få omsorg och bli sedd av andra

Dewey (1991): Det finns en stark relation mellan en lärares bemötande och elevens lärande och välbefinnande. Lärarens bemötande slår an tonen för hur eleven kommer att känna för det undervisade ämnet. Läraren är sällan ett transparent medium som överför kunskaper från sig själv till sina elever. Lärarens personliga påverkan är nära förknippat med ämnet, därför att eleverna inte skiljer dem åt. Ämnet=Läraren.

Att mötas som ett vi är förknippat med ansvar. Relationen mellan lärare och elev är att mötas med respekt och förståelse.

Se, hör och respektera mig

Ordet respekt kommer från latinets respectus som betyder återblick. Reflektion är alltså viktigt för respekt. Respekt och respektlöshet kommer till uttryck genom ord, handlingar och kroppsspråk.

·         Dialog och lyssnande som grund för respekt

Att lyssna aktivt innebär att höra vad den andra säger försöka förstå och kunna sätta det in i rätt sammanhang. Det handlar också om att få den jag lyssnar på att uppfatta att jag hört och försökt att förstå.

·         Bekräftelse och uppskattning stärker självkänslan

Bekräftelse är nära förknippat med uppskattning. Bekräftelse kräver en förmåga till förståelse och uppskattning av andra människor och att den inte bara bygger på en bedömning av en annan människas prestationer och färdigheter.

Låt mig vara med

Maktdimensioner. Läraren har en (ofrivillig) maktposition. Läraren är äldre, har mer erfarenhet samt högre social status vilket kan bli ett hinder när eleven vill göra sin röst hörd. Makt kan dock användas positivt genom att influera situationer, vara en positiv förebild samt att ta sitt ansvar att försöka förstå och möta sina elever. Elevråd ska inte bara gälla fika och aktiviteter på raster.

·         Gemensam makt och ansvar

Medvetenhet = nyckeln till framgång. Att låta elevernas tankar och synpunkter komma fram bygger en bas för givande och tagande där makten och ansvaret sprids på alla deltagande.

·         Värdesättande av olika förmågor och kompetenser synliggör lärande

Att lära på olika sätt innebär att lära med alla sinnen och använda sina förmågor på bästa sätt.

Merleau-Ponty (1996) Kroppen är betydelsefull. Vi lär och upplever genom hela vår kropp, därför att kropp och själ hänger ihop. Känslor i magen och hjärtat är kroppsliga uttryck för lärande.

Noddings (2006) Kopplingar till sitt eget liv och intresse är viktiga faktorer i en lärandeprocess. När vi är genuint intresserade, lyssnar och läser vi uppmärksamt. Källan till informationen är viktig. En stark känslomässig respons leder till att eleverna minns kunskaperna bättre.

Lärare bör ge eleven möjlighet att reflektera över vad, hur och varför de lär för att deras lärande och kritiska tänkande ska utvecklas. Uppmuntra till inflytande och eget ansvarstagande.

Kapitel 2, Lärares ansvar

En del är bemötande, en del är kunskap,

Tillsammans bildar de helheten i lärandet.

En tråd är du, en tråd är jag,

Tillsammans bildar vi väven som är skolan.

Lärande

Varje funktion i ett barns kulturella utveckling visar sig på två sätt: först på den sociala nivån och sedan, på den individuella nivån: först mellan människor (interpsykologiskt) och sedan inom barnet (intrapsykologiskt). – Vygotskij

 
Mänskliga relationer och samspel har därför en betydelsefull roll i lärande. Lärande innehåller flera aspekter. För att illustrera använder vi begreppen huvud, hjärta, händer och fötter.

Etik

Etiska värden berättigar handlingar och ger en riktning för hur vi ska bemöta andra. De kan uttryckas i ord eller handling, kan vara oreflekterade eller reflekterade och är alltid inflätade i individernas livsvärld. De finns till, förhandlas och förändras i möten mellan människor.        – Johansson & Johansson (2003)

Det står uttryckligen i läroplanen att etik ska genomsyra all undervisning, vi ska alltså undervisa med grund i etiska värderingar. Etik och moral är två uttryck som ofta kopplas samman men kan ibland skiljas åt i den meningen att etik är moralens teori och att moral är de praktiska handlingarna. En del i att ha god moral är att vara rättvis, och att vara rättvis i en lärandesituation skulle vara att låta alla elever svara på frågan men detta är i sin tur ingen försvarbar pedagogik. Däri ligger det komplexa i att undervisa på etisk (eller moralisk) grund.

Hälsa och välbefinnande

Det ska finnas tydliga kommunikationer mellan lärare-skolhälsa-vårdnadshavare kring elevers eventuella ohälsa.

Hälsa är ett jämnviktstillstånd av fysiskt, psykiskt, emotionellt, socialt och andligt välbefinnande, vilket både är en resurs och en förutsättning för mänskligt liv. Dessa faktorer påverkar i vilken grad lärande är möjligt. Genom att arbeta med hälsa i skolan ökar förutsättningarna för elever att lära sig och må bra i processen.

Lärande, etik och hälsa går hand i hand så vi som lärare måste hitta sätt att integrera etik och hälsa i vår undervisning på lämpligt sätt. Som danslärare är det självklart lättare att integrera hälsan men desto större anledning att jobba på de etiska förhållningssätten.

Kapitel 3, Ett uppskattande förhållningssätt i skolan

Om vi försöker upptäcka det bästa hos andra, kommer vi också att

upptäcka det bästa hos oss själva. Uppskattning ger ringar på vattnet och

bidrar till positiv utveckling i skolan.

Ett uppskattande förhållningssätt

Är ett perspektiv som betonar människors värde, kunskaper och förmåga. Att utgår från styrkor och positiva erfarenheter. Att uppmärksamma det bästa hos andra och världen vi lever i. Baserad på principen om alla människors lika värde, vilket betyder att alla elever och lärare ska bli tillfrågade om hur de vill forma arbetet i skolan. Fokus ska ligga på att uppmuntra bra beteende (även om det inte är exemplariskt) och inte på att rätta till negativt beteende.

Preventivt tankesätt innebär att brister uppmärksammas och orsakerna till dessa analyseras. Att förhindra att det negativa händer igen.

Promotivt tankesätt innebär istället att de positiva erfarenheterna uppmärksammas och orsaker till detta analyseras. Att använda sig av sina styrkor och erfarenheter. Nära förknippat med ett salutogent förhållningssätt som innebär att identifiera och arbeta med faktorer som kan bidra till att bevara och främja hälsa (verkar vara mest använt inom äldrevård).

Pygmalioneffekten myntades efter ett experiment som utfördes på 60-talet. Läraren fick falska uppgifter angående elevers IQ. Läraren förväntade sig bra resultat från dessa elever och det blev en självuppfyllande profetia, dessa elever fick bättre resultat.

Ett uppskattande förhållningssätt i skolan vilar på kompetenser

Att möta: Skapa förutsättningar för möten genom att förstå och möta våra elever.

Att visa omsorg: Där människor trivs mår de också bra och när de mår bra ökar möjligheten att lära sig, utvecklas och prestera.

Att ha tilltro: Det kan handla om att hålla löften, uppmärksamma gott uppsåt och att vara konsekvent.

Att utgå från elevernas erfarenheter: Att som lärare försöka förstå elevers värld, vilket leder till en medvetenhet kring var som påverkar lärandeprocesser.

Att inbjuda till delaktighet: Att vara delaktig ökar välbefinnandet såväl som engagemanget och lärandet i den uppgift som ska göras. De ska bjudas in till att påverka lärandeformer, t.ex. genom att få arbeta genom flera olika medier (text, tal, bild, drama, musik, dans etc.)

Att uppmuntra och bekräfta: Att bli sedd, uppmuntrad och bekräftas ör viktiga värden i relationen mellan lärare och elev. För att bekräftelsen ska kännas äkta krävs en god relation mellan lärare och elev men också elever emellan.  

Kapitel 4, Verktyg för att växa som lärare

Människor kommer troligen inte att minnas exakt vad du sa eller vilka råd

du gav utan de minns hur du fick dem att känna så.

Att bidra till att andra lär sig och mår bra börjar i omtanke om oss själva så vi hämtar kraft

för att hjälpa dem vi möter att själva växa.

Läraryrket har i och med decentralisering och nya reformer kommit att kräva mer utav oss som utövare. Kapitlet betonar vikten av reflektion: Att reflektera över sina erfarenheter löper som en röd tråd genom ett uppskattande förhållningssätt.

Organisationen kring skolan (skolledning) måste vara i harmoni med lärare och elever. Alla ska sitta i samma båt och det ska finnas utrymme för allas tankar.

I kapitlet listas ett flertal metoder som kan användas för att utveckla sitt lärande såsom skuggning, videofilma, loggbok osv. På gruppnivå finns gemensamma bloggar, kollegesamtal och lärande samtal. Alla dessa har fokus på reflektion, helst tillsammans med andra. På individnivån ligger fokus på personlig utveckling genom att exempelvis formulera en individuell utvecklingsplan med mål att arbeta efter, att föra loggbok men kanske det viktigaste är fokus på välmående. I ”hälsoskolan” (s128-136) nämns egenmassage, humorövningar och mental träning bland andra.

Grupp 2 - uppgift 2

Sammanställnig gruppuppgift , UVK4

I dessa texter har författarna redogjort för en händelse som det upplevt under sin skolgång. De har sedan kopplat denna händelse med lärandeteorier som de har funnit i undervisningen. Först skriver Erik i Gestaltade lärandeteorier i min skolgång om hur hela hans skola arbetade med temat bylivet de senaste 400 åren. Här kunde han finna en tanke kring den historiska livsvärden som han kopplar till fenomenologin med han hittar även influenser från sovjetiska psykologer. Nina skriver i Bara du gör någonting… om hur hennes lärare använt stimuli och respons i undervisningen på ett sätt som varit missgynnande för eleverna. I sin text En händelse under min skolgång skriver Anna L om hur hennes lärare varit inspirerande och gett Anna L en lust att lära. Läraren hade ett kognitivistiskt tänk om att kunskap ska förlösas hos barnen. Slutligen handlar Anna J:s Grammatiken finns inom oss om grammatikundervisning som skett i behavouristisk och kognitivistisk anda. Eftersom det sociokulturella perspektivet utelämnas av författarna vill jag säga ett par ord om detta. Skoluppgiften som har varit till grund för dessa småtexter har varit i denna anda. Detta eftersom att vi förväntas ta del av varandras erfarenheter för att skapa ett bättre lärande.

Gestaltade lärandeteorier i min skolgång

Jag växte upp i en by utanför Luleå som heter Måttsund. Tack vare sitt läge nära havet har det över århundradena funnits en stark tradition för fiske men även jordbruk, vilket likt andra bysamhällena präglat försörjningen. Under mitt tredje skolår arbetade hela skolan i blandade åldersgrupper om bylivet under de senaste 400 åren. Detta faller enligt min mening helt under skolans styrdokument eftersom lp 94 även cementerar det egna kulturarvet som ett viktigt redskap för barnens lärande. Detta förankrades därmed på ett lokalt plan, men där fanns också utrymme för jämförelser med liknande företeelser på nationell/global nivå. Ett konkret exempel är de sälfiskarbåtar som användes i bottenviken kontra de fartyg som användes i andra farvatten vilket jag ägnade mig åt.

Andra skolkamrater undersökte och presenterade traditionellt smide, byorganisationen, näring med subgenrerna jakt, fiske och jordbruk. Projektet synliggjorde tydligt vårt kulturarv och gav perspektiv på andra levnadsförhållanden.

Den historiska livsvärlden faller enligt min mening delvis under den fenomenologiska lärandeteorins inflytande. Ytterligare perspektiv är ett kulturhistoriskt synsätt vilket angränsar till Vygotskijs skolbildning nämligen det sociokulturella. Detta är en idéströmning som präglat de sovjetiska psykologerna vilka såg människan som en produkt av det specifika samhälle och sociala ramverk som denne verkar i.

Bara du gör någonting…

Under min skolgång har jag stött på mycket "gör det här så kan nu sluta sen". Stimuli och respons, med andra ord. Men jag tror inte att en sådan syn på lärande varken är bra eller optimal för eleven. Hur många sitter och gör sitt allra bästa när de vet att de får sluta bara stencilen är gjord eller talen är räknade? Säkerligen går det att använda det behavioristiska synsättet på lärande på ett bra sätt, att sporra eleverna till bättre prestationer. Exempelvis tänker jag på att läraren kan sätta upp ett mål som hela klassen ska ha uppnått under ett prov eller liknande, och om de klarar det kan de få en tårta kanske. Men jag tror inte så mycket på att ge eleverna ledigt från sina lektioner. Hela grejen tycker jag kan ge eleverna en felaktig syn på lärande, "bara du gör NÅGONTING så får du sluta" istället för att se till prestationen i sig och kvalitén på den. Jag tror att en stor utmaning ligger i detta för oss blivande lärare.

En händelse från min skolgång

Jag hade en riktigt bra lärare på lågstadiet hon hette Gunilla. När det sedan var dags för min klass att börja fyran och komma upp på mellanstadiet följde hon med oss. Gunilla hade normalt bara lågstadieelever men hon tyckte så bra om vår klass att hon följde med. Det har betytt mycket för mig och hon är den största anledningen till att jag själv vill bli lärare. Från min tid på den skolan har jag massor med bra minnen. Ett speciellt minne är hur jag och min bästa vän satt kvar varje fredag med Gunilla och väntade medan hon rättade våra glosor. Varje vecka hade vi engelska glosor och ett geografiprov och det var en stor grej för oss. Vi ville alltid ha alla rätt, det var därför vi satt kvar och väntade på svaren varje fredag. Hon lärde oss verkligen att vilja prestera och det gjorde vi också.

Det var Gunilla som gav mig min motivation till att plugga, hon lärde mig hur och ”förlöste” kunskapen som jag redan hade, hur jag skulle lära mig själv. Jag tycker det kan liknas vid kognitivismens sätt att se på lärande, hon lärde mig att lära mig själv. Det har jag användning av än idag och det har gett mig massor.

Grammatiken finns inom oss

Jag har valt ett moment som kommit lite då och då under min utbildning. Jag pratar om grammatik. Eftersom vi läste det i höstas så tar jag den situationen, då den ligger närmast i minnet. Grammatikundervisning bedrivs på ett behavioristiskt lärande sätt, men även ett kognitivistiskt. Ni kommer att förstå vad jag menar. För att lära oss grammatiken från början ses vi ofta som ett tomt blad, vi blir inmatade information och det upprepas och repeteras i det oändliga. Om vi upprepar allt nog många gånger så minskat risken för glömska och det fastnar tillslut. Belöningen för allt slit kommer på tentamen då man har nött in allt så pass bra att du klarat provet. Belöningen kan också vara att du skapat dig en förståelse och du upplever det inte alls så svårt. Grammatik är något som för de flesta kommer upp under flera tillfällen i skolan. Jag hade grammatikundervisning i mellanstadiet, högstadiet, gymnasiet och nu även på universitetet.
Våran lärare påpekade ofta att grammatiken finns inom oss och att vi bara behövde stimuleras så mycket att det kom fram. Han menade på något vis att hans jobb var att förlösa kunskapen som finns inom oss. Jag förstår vad han menar med att grammatiken finns inom oss, ofta hör vi om något låter fel, det har finns inom oss, kanske är det pågrund av våra tidigare erfarenheter. Att vi har kunskapen inom oss är iallafall ett kognitivistiskt synsätt.