Grupp 4 Piteå - Bearbetningsuppgift 1 & 2 fortsättning

Uppskattningens Kraft

         lärande etik och hälsa

Forskning betonar att lärande sker bäst i en social miljö i interaktion mellan människor och att en variation i arbetssätt och arbetsformer är att föredra för att nå uppskatta kunskapsmål och även sociala mål i skolan.

Uppskattande förhållningssätt: läraren utvecklar ett antal kompetenser för att möta elevernas röster om skolan samtidigt som vi följer styrdokument vilket leder till elevers ökande måluppfyllande och trivsel.

Kapitel 1, Elevers röster om skolan

Möt mig på ett äkta sätt,

 respektera och uppskatta mig för den jag är

 låt mig vara med och påverka vår gemensamma miljö

så kommer vi lära av varandra

Utveckling tillsammans med eleverna, ge dem möjlighet att påverka och vara aktiva i utvecklingsarbete. Delaktighet och samarbete skapar en positiv spiral där det goda förstärks och förökas. Inkluderande etik. Förtroende. Samarbete.

Möt mig

·         Att känna samhörighet och gemenskap med andra

Forskning visar att elever anser det mycket viktigt att tillhöra en grupp oavsett om det gäller glädje eller sorg. ”Vänskaps-byggande” är ett medvetet psykosocialt arbete i klassrummet men även i större sammanhang i skolan.

·         Att få omsorg och bli sedd av andra

Dewey (1991): Det finns en stark relation mellan en lärares bemötande och elevens lärande och välbefinnande. Lärarens bemötande slår an tonen för hur eleven kommer att känna för det undervisade ämnet. Läraren är sällan ett transparent medium som överför kunskaper från sig själv till sina elever. Lärarens personliga påverkan är nära förknippat med ämnet, därför att eleverna inte skiljer dem åt. Ämnet=Läraren.

Att mötas som ett vi är förknippat med ansvar. Relationen mellan lärare och elev är att mötas med respekt och förståelse.

Se, hör och respektera mig

Ordet respekt kommer från latinets respectus som betyder återblick. Reflektion är alltså viktigt för respekt. Respekt och respektlöshet kommer till uttryck genom ord, handlingar och kroppsspråk.

·         Dialog och lyssnande som grund för respekt

Att lyssna aktivt innebär att höra vad den andra säger försöka förstå och kunna sätta det in i rätt sammanhang. Det handlar också om att få den jag lyssnar på att uppfatta att jag hört och försökt att förstå.

·         Bekräftelse och uppskattning stärker självkänslan

Bekräftelse är nära förknippat med uppskattning. Bekräftelse kräver en förmåga till förståelse och uppskattning av andra människor och att den inte bara bygger på en bedömning av en annan människas prestationer och färdigheter.

Låt mig vara med

Maktdimensioner. Läraren har en (ofrivillig) maktposition. Läraren är äldre, har mer erfarenhet samt högre social status vilket kan bli ett hinder när eleven vill göra sin röst hörd. Makt kan dock användas positivt genom att influera situationer, vara en positiv förebild samt att ta sitt ansvar att försöka förstå och möta sina elever. Elevråd ska inte bara gälla fika och aktiviteter på raster.

·         Gemensam makt och ansvar

Medvetenhet = nyckeln till framgång. Att låta elevernas tankar och synpunkter komma fram bygger en bas för givande och tagande där makten och ansvaret sprids på alla deltagande.

·         Värdesättande av olika förmågor och kompetenser synliggör lärande

Att lära på olika sätt innebär att lära med alla sinnen och använda sina förmågor på bästa sätt.

Merleau-Ponty (1996) Kroppen är betydelsefull. Vi lär och upplever genom hela vår kropp, därför att kropp och själ hänger ihop. Känslor i magen och hjärtat är kroppsliga uttryck för lärande.

Noddings (2006) Kopplingar till sitt eget liv och intresse är viktiga faktorer i en lärandeprocess. När vi är genuint intresserade, lyssnar och läser vi uppmärksamt. Källan till informationen är viktig. En stark känslomässig respons leder till att eleverna minns kunskaperna bättre.

Lärare bör ge eleven möjlighet att reflektera över vad, hur och varför de lär för att deras lärande och kritiska tänkande ska utvecklas. Uppmuntra till inflytande och eget ansvarstagande.

Kapitel 2, Lärares ansvar

En del är bemötande, en del är kunskap,

Tillsammans bildar de helheten i lärandet.

En tråd är du, en tråd är jag,

Tillsammans bildar vi väven som är skolan.

Lärande

Varje funktion i ett barns kulturella utveckling visar sig på två sätt: först på den sociala nivån och sedan, på den individuella nivån: först mellan människor (interpsykologiskt) och sedan inom barnet (intrapsykologiskt). – Vygotskij

 
Mänskliga relationer och samspel har därför en betydelsefull roll i lärande. Lärande innehåller flera aspekter. För att illustrera använder vi begreppen huvud, hjärta, händer och fötter.

Etik

Etiska värden berättigar handlingar och ger en riktning för hur vi ska bemöta andra. De kan uttryckas i ord eller handling, kan vara oreflekterade eller reflekterade och är alltid inflätade i individernas livsvärld. De finns till, förhandlas och förändras i möten mellan människor.        – Johansson & Johansson (2003)

Det står uttryckligen i läroplanen att etik ska genomsyra all undervisning, vi ska alltså undervisa med grund i etiska värderingar. Etik och moral är två uttryck som ofta kopplas samman men kan ibland skiljas åt i den meningen att etik är moralens teori och att moral är de praktiska handlingarna. En del i att ha god moral är att vara rättvis, och att vara rättvis i en lärandesituation skulle vara att låta alla elever svara på frågan men detta är i sin tur ingen försvarbar pedagogik. Däri ligger det komplexa i att undervisa på etisk (eller moralisk) grund.

Hälsa och välbefinnande

Det ska finnas tydliga kommunikationer mellan lärare-skolhälsa-vårdnadshavare kring elevers eventuella ohälsa.

Hälsa är ett jämnviktstillstånd av fysiskt, psykiskt, emotionellt, socialt och andligt välbefinnande, vilket både är en resurs och en förutsättning för mänskligt liv. Dessa faktorer påverkar i vilken grad lärande är möjligt. Genom att arbeta med hälsa i skolan ökar förutsättningarna för elever att lära sig och må bra i processen.

Lärande, etik och hälsa går hand i hand så vi som lärare måste hitta sätt att integrera etik och hälsa i vår undervisning på lämpligt sätt. Som danslärare är det självklart lättare att integrera hälsan men desto större anledning att jobba på de etiska förhållningssätten.

Kapitel 3, Ett uppskattande förhållningssätt i skolan

Om vi försöker upptäcka det bästa hos andra, kommer vi också att

upptäcka det bästa hos oss själva. Uppskattning ger ringar på vattnet och

bidrar till positiv utveckling i skolan.

Ett uppskattande förhållningssätt

Är ett perspektiv som betonar människors värde, kunskaper och förmåga. Att utgår från styrkor och positiva erfarenheter. Att uppmärksamma det bästa hos andra och världen vi lever i. Baserad på principen om alla människors lika värde, vilket betyder att alla elever och lärare ska bli tillfrågade om hur de vill forma arbetet i skolan. Fokus ska ligga på att uppmuntra bra beteende (även om det inte är exemplariskt) och inte på att rätta till negativt beteende.

Preventivt tankesätt innebär att brister uppmärksammas och orsakerna till dessa analyseras. Att förhindra att det negativa händer igen.

Promotivt tankesätt innebär istället att de positiva erfarenheterna uppmärksammas och orsaker till detta analyseras. Att använda sig av sina styrkor och erfarenheter. Nära förknippat med ett salutogent förhållningssätt som innebär att identifiera och arbeta med faktorer som kan bidra till att bevara och främja hälsa (verkar vara mest använt inom äldrevård).

Pygmalioneffekten myntades efter ett experiment som utfördes på 60-talet. Läraren fick falska uppgifter angående elevers IQ. Läraren förväntade sig bra resultat från dessa elever och det blev en självuppfyllande profetia, dessa elever fick bättre resultat.

Ett uppskattande förhållningssätt i skolan vilar på kompetenser

Att möta: Skapa förutsättningar för möten genom att förstå och möta våra elever.

Att visa omsorg: Där människor trivs mår de också bra och när de mår bra ökar möjligheten att lära sig, utvecklas och prestera.

Att ha tilltro: Det kan handla om att hålla löften, uppmärksamma gott uppsåt och att vara konsekvent.

Att utgå från elevernas erfarenheter: Att som lärare försöka förstå elevers värld, vilket leder till en medvetenhet kring var som påverkar lärandeprocesser.

Att inbjuda till delaktighet: Att vara delaktig ökar välbefinnandet såväl som engagemanget och lärandet i den uppgift som ska göras. De ska bjudas in till att påverka lärandeformer, t.ex. genom att få arbeta genom flera olika medier (text, tal, bild, drama, musik, dans etc.)

Att uppmuntra och bekräfta: Att bli sedd, uppmuntrad och bekräftas ör viktiga värden i relationen mellan lärare och elev. För att bekräftelsen ska kännas äkta krävs en god relation mellan lärare och elev men också elever emellan.  

Kapitel 4, Verktyg för att växa som lärare

Människor kommer troligen inte att minnas exakt vad du sa eller vilka råd

du gav utan de minns hur du fick dem att känna så.

Att bidra till att andra lär sig och mår bra börjar i omtanke om oss själva så vi hämtar kraft

för att hjälpa dem vi möter att själva växa.

Läraryrket har i och med decentralisering och nya reformer kommit att kräva mer utav oss som utövare. Kapitlet betonar vikten av reflektion: Att reflektera över sina erfarenheter löper som en röd tråd genom ett uppskattande förhållningssätt.

Organisationen kring skolan (skolledning) måste vara i harmoni med lärare och elever. Alla ska sitta i samma båt och det ska finnas utrymme för allas tankar.

I kapitlet listas ett flertal metoder som kan användas för att utveckla sitt lärande såsom skuggning, videofilma, loggbok osv. På gruppnivå finns gemensamma bloggar, kollegesamtal och lärande samtal. Alla dessa har fokus på reflektion, helst tillsammans med andra. På individnivån ligger fokus på personlig utveckling genom att exempelvis formulera en individuell utvecklingsplan med mål att arbeta efter, att föra loggbok men kanske det viktigaste är fokus på välmående. I ”hälsoskolan” (s128-136) nämns egenmassage, humorövningar och mental träning bland andra.