Grupp 4 Piteå - Bearbetningsuppgift 1 & 2 fortsättning

Uppskattningens Kraft

         lärande etik och hälsa

Forskning betonar att lärande sker bäst i en social miljö i interaktion mellan människor och att en variation i arbetssätt och arbetsformer är att föredra för att nå uppskatta kunskapsmål och även sociala mål i skolan.

Uppskattande förhållningssätt: läraren utvecklar ett antal kompetenser för att möta elevernas röster om skolan samtidigt som vi följer styrdokument vilket leder till elevers ökande måluppfyllande och trivsel.

Kapitel 1, Elevers röster om skolan

Möt mig på ett äkta sätt,

 respektera och uppskatta mig för den jag är

 låt mig vara med och påverka vår gemensamma miljö

så kommer vi lära av varandra

Utveckling tillsammans med eleverna, ge dem möjlighet att påverka och vara aktiva i utvecklingsarbete. Delaktighet och samarbete skapar en positiv spiral där det goda förstärks och förökas. Inkluderande etik. Förtroende. Samarbete.

Möt mig

·         Att känna samhörighet och gemenskap med andra

Forskning visar att elever anser det mycket viktigt att tillhöra en grupp oavsett om det gäller glädje eller sorg. ”Vänskaps-byggande” är ett medvetet psykosocialt arbete i klassrummet men även i större sammanhang i skolan.

·         Att få omsorg och bli sedd av andra

Dewey (1991): Det finns en stark relation mellan en lärares bemötande och elevens lärande och välbefinnande. Lärarens bemötande slår an tonen för hur eleven kommer att känna för det undervisade ämnet. Läraren är sällan ett transparent medium som överför kunskaper från sig själv till sina elever. Lärarens personliga påverkan är nära förknippat med ämnet, därför att eleverna inte skiljer dem åt. Ämnet=Läraren.

Att mötas som ett vi är förknippat med ansvar. Relationen mellan lärare och elev är att mötas med respekt och förståelse.

Se, hör och respektera mig

Ordet respekt kommer från latinets respectus som betyder återblick. Reflektion är alltså viktigt för respekt. Respekt och respektlöshet kommer till uttryck genom ord, handlingar och kroppsspråk.

·         Dialog och lyssnande som grund för respekt

Att lyssna aktivt innebär att höra vad den andra säger försöka förstå och kunna sätta det in i rätt sammanhang. Det handlar också om att få den jag lyssnar på att uppfatta att jag hört och försökt att förstå.

·         Bekräftelse och uppskattning stärker självkänslan

Bekräftelse är nära förknippat med uppskattning. Bekräftelse kräver en förmåga till förståelse och uppskattning av andra människor och att den inte bara bygger på en bedömning av en annan människas prestationer och färdigheter.

Låt mig vara med

Maktdimensioner. Läraren har en (ofrivillig) maktposition. Läraren är äldre, har mer erfarenhet samt högre social status vilket kan bli ett hinder när eleven vill göra sin röst hörd. Makt kan dock användas positivt genom att influera situationer, vara en positiv förebild samt att ta sitt ansvar att försöka förstå och möta sina elever. Elevråd ska inte bara gälla fika och aktiviteter på raster.

·         Gemensam makt och ansvar

Medvetenhet = nyckeln till framgång. Att låta elevernas tankar och synpunkter komma fram bygger en bas för givande och tagande där makten och ansvaret sprids på alla deltagande.

·         Värdesättande av olika förmågor och kompetenser synliggör lärande

Att lära på olika sätt innebär att lära med alla sinnen och använda sina förmågor på bästa sätt.

Merleau-Ponty (1996) Kroppen är betydelsefull. Vi lär och upplever genom hela vår kropp, därför att kropp och själ hänger ihop. Känslor i magen och hjärtat är kroppsliga uttryck för lärande.

Noddings (2006) Kopplingar till sitt eget liv och intresse är viktiga faktorer i en lärandeprocess. När vi är genuint intresserade, lyssnar och läser vi uppmärksamt. Källan till informationen är viktig. En stark känslomässig respons leder till att eleverna minns kunskaperna bättre.

Lärare bör ge eleven möjlighet att reflektera över vad, hur och varför de lär för att deras lärande och kritiska tänkande ska utvecklas. Uppmuntra till inflytande och eget ansvarstagande.

Kapitel 2, Lärares ansvar

En del är bemötande, en del är kunskap,

Tillsammans bildar de helheten i lärandet.

En tråd är du, en tråd är jag,

Tillsammans bildar vi väven som är skolan.

Lärande

Varje funktion i ett barns kulturella utveckling visar sig på två sätt: först på den sociala nivån och sedan, på den individuella nivån: först mellan människor (interpsykologiskt) och sedan inom barnet (intrapsykologiskt). – Vygotskij

 
Mänskliga relationer och samspel har därför en betydelsefull roll i lärande. Lärande innehåller flera aspekter. För att illustrera använder vi begreppen huvud, hjärta, händer och fötter.

Etik

Etiska värden berättigar handlingar och ger en riktning för hur vi ska bemöta andra. De kan uttryckas i ord eller handling, kan vara oreflekterade eller reflekterade och är alltid inflätade i individernas livsvärld. De finns till, förhandlas och förändras i möten mellan människor.        – Johansson & Johansson (2003)

Det står uttryckligen i läroplanen att etik ska genomsyra all undervisning, vi ska alltså undervisa med grund i etiska värderingar. Etik och moral är två uttryck som ofta kopplas samman men kan ibland skiljas åt i den meningen att etik är moralens teori och att moral är de praktiska handlingarna. En del i att ha god moral är att vara rättvis, och att vara rättvis i en lärandesituation skulle vara att låta alla elever svara på frågan men detta är i sin tur ingen försvarbar pedagogik. Däri ligger det komplexa i att undervisa på etisk (eller moralisk) grund.

Hälsa och välbefinnande

Det ska finnas tydliga kommunikationer mellan lärare-skolhälsa-vårdnadshavare kring elevers eventuella ohälsa.

Hälsa är ett jämnviktstillstånd av fysiskt, psykiskt, emotionellt, socialt och andligt välbefinnande, vilket både är en resurs och en förutsättning för mänskligt liv. Dessa faktorer påverkar i vilken grad lärande är möjligt. Genom att arbeta med hälsa i skolan ökar förutsättningarna för elever att lära sig och må bra i processen.

Lärande, etik och hälsa går hand i hand så vi som lärare måste hitta sätt att integrera etik och hälsa i vår undervisning på lämpligt sätt. Som danslärare är det självklart lättare att integrera hälsan men desto större anledning att jobba på de etiska förhållningssätten.

Kapitel 3, Ett uppskattande förhållningssätt i skolan

Om vi försöker upptäcka det bästa hos andra, kommer vi också att

upptäcka det bästa hos oss själva. Uppskattning ger ringar på vattnet och

bidrar till positiv utveckling i skolan.

Ett uppskattande förhållningssätt

Är ett perspektiv som betonar människors värde, kunskaper och förmåga. Att utgår från styrkor och positiva erfarenheter. Att uppmärksamma det bästa hos andra och världen vi lever i. Baserad på principen om alla människors lika värde, vilket betyder att alla elever och lärare ska bli tillfrågade om hur de vill forma arbetet i skolan. Fokus ska ligga på att uppmuntra bra beteende (även om det inte är exemplariskt) och inte på att rätta till negativt beteende.

Preventivt tankesätt innebär att brister uppmärksammas och orsakerna till dessa analyseras. Att förhindra att det negativa händer igen.

Promotivt tankesätt innebär istället att de positiva erfarenheterna uppmärksammas och orsaker till detta analyseras. Att använda sig av sina styrkor och erfarenheter. Nära förknippat med ett salutogent förhållningssätt som innebär att identifiera och arbeta med faktorer som kan bidra till att bevara och främja hälsa (verkar vara mest använt inom äldrevård).

Pygmalioneffekten myntades efter ett experiment som utfördes på 60-talet. Läraren fick falska uppgifter angående elevers IQ. Läraren förväntade sig bra resultat från dessa elever och det blev en självuppfyllande profetia, dessa elever fick bättre resultat.

Ett uppskattande förhållningssätt i skolan vilar på kompetenser

Att möta: Skapa förutsättningar för möten genom att förstå och möta våra elever.

Att visa omsorg: Där människor trivs mår de också bra och när de mår bra ökar möjligheten att lära sig, utvecklas och prestera.

Att ha tilltro: Det kan handla om att hålla löften, uppmärksamma gott uppsåt och att vara konsekvent.

Att utgå från elevernas erfarenheter: Att som lärare försöka förstå elevers värld, vilket leder till en medvetenhet kring var som påverkar lärandeprocesser.

Att inbjuda till delaktighet: Att vara delaktig ökar välbefinnandet såväl som engagemanget och lärandet i den uppgift som ska göras. De ska bjudas in till att påverka lärandeformer, t.ex. genom att få arbeta genom flera olika medier (text, tal, bild, drama, musik, dans etc.)

Att uppmuntra och bekräfta: Att bli sedd, uppmuntrad och bekräftas ör viktiga värden i relationen mellan lärare och elev. För att bekräftelsen ska kännas äkta krävs en god relation mellan lärare och elev men också elever emellan.  

Kapitel 4, Verktyg för att växa som lärare

Människor kommer troligen inte att minnas exakt vad du sa eller vilka råd

du gav utan de minns hur du fick dem att känna så.

Att bidra till att andra lär sig och mår bra börjar i omtanke om oss själva så vi hämtar kraft

för att hjälpa dem vi möter att själva växa.

Läraryrket har i och med decentralisering och nya reformer kommit att kräva mer utav oss som utövare. Kapitlet betonar vikten av reflektion: Att reflektera över sina erfarenheter löper som en röd tråd genom ett uppskattande förhållningssätt.

Organisationen kring skolan (skolledning) måste vara i harmoni med lärare och elever. Alla ska sitta i samma båt och det ska finnas utrymme för allas tankar.

I kapitlet listas ett flertal metoder som kan användas för att utveckla sitt lärande såsom skuggning, videofilma, loggbok osv. På gruppnivå finns gemensamma bloggar, kollegesamtal och lärande samtal. Alla dessa har fokus på reflektion, helst tillsammans med andra. På individnivån ligger fokus på personlig utveckling genom att exempelvis formulera en individuell utvecklingsplan med mål att arbeta efter, att föra loggbok men kanske det viktigaste är fokus på välmående. I ”hälsoskolan” (s128-136) nämns egenmassage, humorövningar och mental träning bland andra.

Grupp 2 - uppgift 2

Sammanställnig gruppuppgift , UVK4

I dessa texter har författarna redogjort för en händelse som det upplevt under sin skolgång. De har sedan kopplat denna händelse med lärandeteorier som de har funnit i undervisningen. Först skriver Erik i Gestaltade lärandeteorier i min skolgång om hur hela hans skola arbetade med temat bylivet de senaste 400 åren. Här kunde han finna en tanke kring den historiska livsvärden som han kopplar till fenomenologin med han hittar även influenser från sovjetiska psykologer. Nina skriver i Bara du gör någonting… om hur hennes lärare använt stimuli och respons i undervisningen på ett sätt som varit missgynnande för eleverna. I sin text En händelse under min skolgång skriver Anna L om hur hennes lärare varit inspirerande och gett Anna L en lust att lära. Läraren hade ett kognitivistiskt tänk om att kunskap ska förlösas hos barnen. Slutligen handlar Anna J:s Grammatiken finns inom oss om grammatikundervisning som skett i behavouristisk och kognitivistisk anda. Eftersom det sociokulturella perspektivet utelämnas av författarna vill jag säga ett par ord om detta. Skoluppgiften som har varit till grund för dessa småtexter har varit i denna anda. Detta eftersom att vi förväntas ta del av varandras erfarenheter för att skapa ett bättre lärande.

Gestaltade lärandeteorier i min skolgång

Jag växte upp i en by utanför Luleå som heter Måttsund. Tack vare sitt läge nära havet har det över århundradena funnits en stark tradition för fiske men även jordbruk, vilket likt andra bysamhällena präglat försörjningen. Under mitt tredje skolår arbetade hela skolan i blandade åldersgrupper om bylivet under de senaste 400 åren. Detta faller enligt min mening helt under skolans styrdokument eftersom lp 94 även cementerar det egna kulturarvet som ett viktigt redskap för barnens lärande. Detta förankrades därmed på ett lokalt plan, men där fanns också utrymme för jämförelser med liknande företeelser på nationell/global nivå. Ett konkret exempel är de sälfiskarbåtar som användes i bottenviken kontra de fartyg som användes i andra farvatten vilket jag ägnade mig åt.

Andra skolkamrater undersökte och presenterade traditionellt smide, byorganisationen, näring med subgenrerna jakt, fiske och jordbruk. Projektet synliggjorde tydligt vårt kulturarv och gav perspektiv på andra levnadsförhållanden.

Den historiska livsvärlden faller enligt min mening delvis under den fenomenologiska lärandeteorins inflytande. Ytterligare perspektiv är ett kulturhistoriskt synsätt vilket angränsar till Vygotskijs skolbildning nämligen det sociokulturella. Detta är en idéströmning som präglat de sovjetiska psykologerna vilka såg människan som en produkt av det specifika samhälle och sociala ramverk som denne verkar i.

Bara du gör någonting…

Under min skolgång har jag stött på mycket "gör det här så kan nu sluta sen". Stimuli och respons, med andra ord. Men jag tror inte att en sådan syn på lärande varken är bra eller optimal för eleven. Hur många sitter och gör sitt allra bästa när de vet att de får sluta bara stencilen är gjord eller talen är räknade? Säkerligen går det att använda det behavioristiska synsättet på lärande på ett bra sätt, att sporra eleverna till bättre prestationer. Exempelvis tänker jag på att läraren kan sätta upp ett mål som hela klassen ska ha uppnått under ett prov eller liknande, och om de klarar det kan de få en tårta kanske. Men jag tror inte så mycket på att ge eleverna ledigt från sina lektioner. Hela grejen tycker jag kan ge eleverna en felaktig syn på lärande, "bara du gör NÅGONTING så får du sluta" istället för att se till prestationen i sig och kvalitén på den. Jag tror att en stor utmaning ligger i detta för oss blivande lärare.

En händelse från min skolgång

Jag hade en riktigt bra lärare på lågstadiet hon hette Gunilla. När det sedan var dags för min klass att börja fyran och komma upp på mellanstadiet följde hon med oss. Gunilla hade normalt bara lågstadieelever men hon tyckte så bra om vår klass att hon följde med. Det har betytt mycket för mig och hon är den största anledningen till att jag själv vill bli lärare. Från min tid på den skolan har jag massor med bra minnen. Ett speciellt minne är hur jag och min bästa vän satt kvar varje fredag med Gunilla och väntade medan hon rättade våra glosor. Varje vecka hade vi engelska glosor och ett geografiprov och det var en stor grej för oss. Vi ville alltid ha alla rätt, det var därför vi satt kvar och väntade på svaren varje fredag. Hon lärde oss verkligen att vilja prestera och det gjorde vi också.

Det var Gunilla som gav mig min motivation till att plugga, hon lärde mig hur och ”förlöste” kunskapen som jag redan hade, hur jag skulle lära mig själv. Jag tycker det kan liknas vid kognitivismens sätt att se på lärande, hon lärde mig att lära mig själv. Det har jag användning av än idag och det har gett mig massor.

Grammatiken finns inom oss

Jag har valt ett moment som kommit lite då och då under min utbildning. Jag pratar om grammatik. Eftersom vi läste det i höstas så tar jag den situationen, då den ligger närmast i minnet. Grammatikundervisning bedrivs på ett behavioristiskt lärande sätt, men även ett kognitivistiskt. Ni kommer att förstå vad jag menar. För att lära oss grammatiken från början ses vi ofta som ett tomt blad, vi blir inmatade information och det upprepas och repeteras i det oändliga. Om vi upprepar allt nog många gånger så minskat risken för glömska och det fastnar tillslut. Belöningen för allt slit kommer på tentamen då man har nött in allt så pass bra att du klarat provet. Belöningen kan också vara att du skapat dig en förståelse och du upplever det inte alls så svårt. Grammatik är något som för de flesta kommer upp under flera tillfällen i skolan. Jag hade grammatikundervisning i mellanstadiet, högstadiet, gymnasiet och nu även på universitetet.
Våran lärare påpekade ofta att grammatiken finns inom oss och att vi bara behövde stimuleras så mycket att det kom fram. Han menade på något vis att hans jobb var att förlösa kunskapen som finns inom oss. Jag förstår vad han menar med att grammatiken finns inom oss, ofta hör vi om något låter fel, det har finns inom oss, kanske är det pågrund av våra tidigare erfarenheter. Att vi har kunskapen inom oss är iallafall ett kognitivistiskt synsätt. 

Studiegruppuppgift 2 - Hitta artiklar

Studiegruppuppgift 2 – att leta trovärdiga forskningsartiklar i elektroniska källor, rörande mångkulturalism och interkulturella förhållningssätt i skolan
I vår andra studiegruppsuppgift valde vi att fokusera på lärandemålet om att söka och värdera forskningsartiklar i elektroniska källor inom aktuellt kunskapsområde, och på detta sätt även lära oss mer om mångkulturalism och interkulturella förhållningssätt i skolan. Alla letade reda på varsin artikel som berör dessa ämnen och vi visade dem sedan för varandra och diskuterade huruvida vi tyckte de var trovärdiga eller inte, och varför. Vi gav tips till varandra om vad som kan vara bra att tänka på i och med värdering av forskningsartiklars trovärdighet. Vissa av oss tyckte det var svårt att hitta artiklar som var relevanta för ämnet medan andra tyckte det var enklare. Vi delgav varandra hur vi gått tillväga för att hitta artiklarna och därmed kanske det blir lättare för oss att söka efter elektroniska källor i framtiden.
De artiklar vi tog fram var dessa:
Databas: http://web.ebscohost.com/ehost/detail?vid=3&sid=85f55558-27ee-4ec9-98e2- 2f656d4ea1a4%40sessionmgr12&hid=14&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#db=eric&AN= EJ913923
Artikel: Multicultural Urban Schools in Sweden and Their Communities, av Nihad Bunar
Denna artikel tar upp och analyserar problem som har uppstått i mångkulturella skolor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Artikeln är peer reviewed och skriven av Nihad Bunar som verkar vara en trovärdig person inom svensk forskning kring mångkulturalism och skola. Han arbetar som professor i sociologi vid Stockholms universitet och uttalar sig bl.a. på skolverkets hemsida.

Databas: http://web.ebscohost.com/ehost/detail?vid=3&sid=2316f65e-3761-47f3-850d- f99af99b1472%40sessionmgr113&hid=126&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#db=eric&A N=EJ974930

Artikel: Internationalising the Curriculum: Building Intercultural Understandings through Music, av Dawn Joseph
Min artikel handlar om hur musiken är ett bra verktyg för att öka förståelse mellan olika kulturer. Den är skriven av en universitetsprofessor i musik och utbildningsvetenskap i USA. Hon har blivit publicerad väldigt många gånger och artikeln är peer reviewed. Artikeln innehåller en utförlig referenslista.

Databas: http://sob.btj.se/sb/FrontServlet?jump=asok

Artikel: Mångfald i klassrummet utmanar lärarens kompetens av Margareta Sandström,

universitetslektor i didaktik med inriktning mot specialpedagogik, Institutionen för didaktik, Uppsala universitet.

I artikeln diskuterar och problematiserar Sandström det mångkulturella klassrummet. Sandström diskuterar interkulturell didaktik och hur man som lärare kan göra sig medveten om andra kulturer samt att väcka tankar kring hur vi kan sträva mot lika lärande föra alla oavsett kulturell bakgrund. Artikeln är inte peer-reviewed, men jag tycker den är trovärdig eftersom författaren är professor vid Uppsala Universitet vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier (när artikeln publicerades var författaren universitetsadjunkt) och refererar till material som vilar på forskning.

Databas: http://web.ebscohost.com/ehost/detail?vid=5&sid=1df902ba-15a9-47bd-a3b3- 87fe0e250e3f%40sessionmgr15&hid=123&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#db=eric&AN

=EJ986081 Artikel: Finding balance in a mix of culture: Appreciation of diversity through multicultural music education, av Rohan Nethsinghe Min artikel undersöker uppfattningar om kulturell mångfald i den mångkulturella musikundervisningen. Den undersöker även vidare hur elever använder musik för att skapa en identitet i det mångkulturella Victoria i Australien. Databas: http://ltu- primo.hosted.exlibrisgroup.com/primo_library/libweb/action/search.do?dscnt=0&frbg=&scp.scps=scop

e%3A%28LTU_SFX_BIBSAM%29%2Cscope%3A%28LTU%29%2Cscope%3A%28%22PRIMO%22%2 9%2Cscope%3A%28LTU_PURE%29%2Cscope%3A%28LTU_ALEPH%29%2Cscope%3A%28LTU_SFX %29%2Cscope%3A%28SUND%29%2Cprimo_central_multiple_fe&tab=default_tab&dstmp=1361267 588915&srt=rank&ct=search&mode=Basic&dum=true&indx=1&vl%28freeText0%29=kulturell+fostra

n&fn=search&vid=LTU Artikel: Kulturell fostran, av Lotta Brantefors Den här avhandlingen handlar om hur invandringfrågan tas upp i och med att man klassar in folk i

"vi" och dem inom skolan. Interkulturaliteten benämns och bearbetas i denna avhandling. Den här avhandlingen är granskad "Peer rewied" och släpptes ut 2011 därför kan man anta att den är relevant och trovärdig.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2027
Artikel: Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever
Denna rapport känns trovärdig och relevant eftersom den finns på Skolverkets hemsida.

Grupp 4 (Piteå) - Bearbetningsuppgift 1 och 2

I vår grupp delade vi upp kurslitteraturen mellan oss fyra och har sammanfattat dem skriftligt och muntligt redovisat dessa arbeten inför oss i gruppen. Sammanfattningarna blir ett litet kompendium inför tentan. Vi har arbetat var för sig och sedan mötts för att få höra en sammanfattning åt gången. Vi har lärt oss framföra material på ett intressant sätt för att få våra gruppmedlemmar att lära sig det vi har läst var för sig i våra böcker. I och med detta har vi också lärt oss mycket om kurslitteraturen och dess innehåll. Ett problem har varit att veta vilken information som är relevant och vilken som inte är det. 

Nedanför kommer först ett utdrag ur sammanfattningen av Utmärkt Undervisning och efter det kommer sammanfattningen av Vygotskij i Praktiken.

 

Jan Håkansson & Daniel Sundberg - Utmärkt Undervisning. Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning.

Kap 5 Lärares praktik (s25)

Här är det fokus på läraren. Den senare tidens forskning visar starkt att lärarens olika kunskaper, kompetenser och förmågor spelar en exceptionell viktig roll för elevers lärandeprocesser och skolprestationer. Det är dock inte bara hur läraren är som är viktigt utan hur läraren förstår sitt uppdrag, väljer det innehåll som eleverna ska lära sig och arbetsformer. Även hur läraren väljer att ge återkommande och framåtsyftande återinkopplingar till varje elev. De går även in på hur viktigt det är med samspel mellan lärares förhållningssätt, värderingar och kunskapsfördjupande lärandeaktiviteter och elevers deltagande i undervisningen är avgörande för elevers sociala, kognitiva samt emotionella utveckling.

Lärare:

Det är visat att de elever som har de mest effektiva lärarna lär sig upp till fyra gånger så mycket mer än elever som har de minst effektiva lärarna. Det finns emellertid inga ytligt enkla eller en gång för alla givna samband mellan lärares arbete och elevers resultat.

Vad lärare behöver kunna:

Enligt Shulman (1990):

Innehållskunskap.

Pedagogisk kunskap.

Läroplanskunskap.

Kunskap om lärande och deras karakteristiska.

Kunskap om den pedagogiska kontexten.

Kunskap om utbildningsmål, syften och värden, liksom deras filosofiska grunder.

Lawson (2009), Calderhead (1996) och Berliner (2004):

Hantverkskunnande.

Så kallad praktisk personlig kunskap eller kontextbunden tyst kunskap om klassrummets rutiner och rytmer.

Fallkunskap som baseras på kritiska händelser i klassrummets , till exempel när lärarens auktoritet utmanas av eleverna.

Föreställningar om barndomen och ungdomstider.

Värdekategorier som vilka uppfattningar lärare har om elevers lärande, om undervisningen, om att lära sig undervisa och om sig själv och sin lärarroll.

Alexander (2010):

Undervisning och lärande inklusive bedömning för lärande.

Ämnen för undervisning.

Läroplaner och läroplansutveckling.

Barns och elevers utveckling och lärande.

Hantering av olika beteenden som förekommer i barn- och elevgrupper.

Specialpedagogiska behov och andraspråksinlärning.

Ledarskap, inklusive undervisningsledarskap, det vill säga så kallat curriculum leadership.

Kollegialt samarbete och om professionell utveckling.

(s163-166)

Ju bättre ämneskunskap, desto mer förtroendefulla relationer till eleverna.

(s167)

Lärares värderingar och förhållningssätt:

Om en lärare använder dominanta strategier genom t.ex. rutiner i klassrummet, sträng röst och rituellt språk vill eleverna utmana läraren.

Om en lärare inte använder de dominanta strategierna utan t.ex. använder kamrattryck som uppmuntrar sina elever får en mycket bättre kontakt md sina elever och får även en bättre stämning i klassen.

Om en elev använder sig av dominanta strategier så kan du känna igen det genom t.ex. att eleven  visar ointresse, inte lyssna, bråka och inte lyda lärarens instruktioner.

Om en lärare tror att eleverna kan klara vissa mål så kommer de att göra de och om läraren tror att vissa inte kommer att klara målen så kommer de inte heller att göra det.

Lärares engagemang påverkar deras undervisning. Även relationen till eleverna kan påverka deras studieresultat. Det vet vi och det är fastställt i forskningen.

De olika lärarna:

·         Nybörjarlärare:
Håller sig till undervisningen i huvudsak till förutbestämda strukturer och guider och uppvisar begränsad förmåga i förhållande till dessa.

·         Avancerade nybörjare:
Börjar bygga praktiska fallkunskaper, både positiva och negativa, på basis av vilka beslut som kan fattas. Det utvecklar också vad som kallas villkorad och strategiska förståelser som kompenserar för och rör sig i riktning bort från nybörjar steget när det gäller hur man kan eller bör handla i undervisningen.

·         Kompetenta lärare:

            Har mer kontroll över händelser än nybörjare, men ännu inte snabba, flytande och flexibla.

            De gör medvetna val om vad de ska göra och har förmåga att särskilja vad som är viktigt        

            eller mindre viktigt. Kompetenta lärare vet vad som skall uppnås och vad man som lärare på

            säker grund kan bortse från i undervisningen samt när man ska arbeta vidare med en idé och

            när man ska lämna den.

·         Framträdande lärare:

            Har genom sin ackumulerande fallkunskaper och sina erfarenheter av framgångsrika val

            uppnått en nivå av intuitiv förmåga. Genom sina rika källor av beprövad erfarenhet kan

            framträdande lärare se helhetsorienterat på de situationer som de möter. De upptäcker  

            likheter mellan händelser som nybörjaren misslyckas med att upptäcka.

            Framträdande lärare kan också förutsäga hur elever kommer att agera och reagera, även i

            nya situationer.

·         Expertlärare:

            Verkar handla utan begränsningar, flytande och instinktivt, till synes utan rationell planering.

            Han eller hon bygger sitt handlande på djupa reserver av tyst kunskap snarare än explicita

            regler och maximer, När problemen ska tacklas ställer de dock om till en mer deliberativ och

            analytisk problemlösningskompetens. Om nybörjaren är öppen, den avancerade nybörjaren

            insiktsfull, den kompetente rationell och den framträdande läraren intuitiv, kan vi

            karaktärisera expertläraren som medvetet intuitiv.
            Alexander (2010)
           (s181-182)

Ledarskap i klassrummet:

En viktig aspekt av lärarkompetens som lyfts fram i denna studie är kvaliteter i lärares ledning av klassrumsarbete. Forskning som uppmärksammar sådant ledarskap visar läraren, för att stödja bättre elevprestationer, behöver betona följande:

1)      Noggrann planering.

2)      Tydliga undervisningsmål.

3)      Elevstödjande ledning.

4)      Aktivering och motivering av elever.

5)      Organisation av aktiviteter och lärande.

6)      Synliga ledarskap.
(s.184-185)

Visible learning – elevperspektivet:
De drygt 20 undervisningsstrategierna som har de starkaste effekterna på elevers studieprestationer kan, enligt Hattie (2009), delas in i två kategorier med några underkategorier vardera. Den första av de två huvudkategorierna har ett tydligt elevperspektiv och består av fem typer av undervisningsstrategier som är i stor betydelse i lärarens arbete:

1)      Den första betonar intentioner för lärande.

2)      Den andra betonar framgångskriterier.

3)      Den tredje betonar återkoppling.

4)      Den fjärde betonar elevernas perspektiv i lärande.

5)      Och den femte betonar elevers metakognitiva och självreglerande lärande.
(s192-193)

Allt detta gör dig till en bra lärare. Just hur du förhåller dig till ditt ämne och dina elever. Hur du beter dig och vilken attityd du har till ditt ämne och dina elever.

Ju mer erfarenhet du får desto bättre lärare kommer du att bli.

Leif Strandberg – Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar.

Begreppen nedan används flitigt i boken, vilket gör att vi behöver veta vad de innebär först. 

Socio-kulturell-historisk praxis
Socio-kulturell = hur människors utveckling är förankrad i interaktionen med andra människor och i sin kultur. Alltså hur vår utveckling är sammanbunden med vårt samspel och umgänge med andra människor och i den kultur vi växer upp i.

Kultur-historisk = Givet – Förändring. Kulturen är given men genom historia förändrar vi kulturen, vilket också kan innebära att vi använder verktyg från vår kultur, men när vi behöver lösningar på våra problem skapar vi nya verktyg. Dessa nya verktyg gör så att de verktyg som vi redan hade blir gamla och vi har då skapat historia. Historian förändrar alltså kulturen eftersom historia skedde DÅ, och det som är NU är kultur. (s.98).

Praxis = De mänskliga handlingar som reagerar på och kreativt förändrar omvärlden (s.202)

Socio-kulturell-historisk praxis (från ordlistan):
”Det begrepp som författaren använder för att visa hur människans utveckling är sprungen ur sociala interaktioner, kulturella kontexter och den egna kreativiteten (historiegörande).” (s.202)

Det socio-kulturella-historiska perspektivet är ett tillvägagångssätt som gör att vi kan använda metoder för att kunna lära oss något. Vi lär oss en metod som får oss att känna igen bokstäver som i sig är en metod för att senare kunna läsa och skriva. Vi lär oss ramsor (en metod) för att komma ihåg vad de olika strängarna på en gitarr heter och i vilken ordning de sitter (det vi ska lära oss).

Vygotskij menar att man ska hjälpa barn att utveckla tänkandets metoder istället för att lära dem ren fakta. Så om vi vill utveckla tänkandets metoder behöver vi vara aktiva i våra yttre processer för att kunna vara aktiva i våra inre processer. Vi behöver interaktioner och samspel med andra människor för att utveckla vårt eget tänkande (s.74-75). 

Rum
Strandberg och Vygotskij talar om olika lärande i rum, som är lärandets situerade natur. När vi befinner oss i olika lärsituationer befinner vi oss också i olika rum för lärande. Människans förhållande till sin miljö förändras i relation till dess aktivitet i miljön vilket gör att rummet har stor betydelse för människans lärande (s. 19-20). 

Vygotskij har några olika aspekter på lärande som alla hör ihop. Han har blivit förmedlad genom Strandberg att lärandet är beroende av och främjas genom interaktioner, aktiviteter, verktyg och kreativitet (s. 23-35). 

Interaktioner
= samtal, dialoger, konversationer, resonemang, diskussioner, m.m.

Social kompetens = grund i människans utveckling
Social kompetens = alla former av mänskligt samspel
(s.47)

Våra språkkunskaper har två olika funktioner. Vi har en kommunikativ och social funktion (yttre aktiviteter), samt en individuell och intellektuell funktion (inre aktiviteter). De här två funktionerna bör inte separeras då de har ett samband mellan sig. De yttre aktiviteterna, då vi t.ex. pratar med någon, bygger underlag för de inre aktiviteterna. – alltså tankar/eget tänkande.  Därför är det viktigt att man som vuxen har större kompetens än barnet när det kommer till språkutveckling, barnets eget tänkande aktiveras och stimuleras då det för ett samtal med någon med bättre språkkunskaper (s.51-58). Alltså, när man är i interaktion/i en pågående yttre aktivitet med andra, bildas underlag för de inre aktiviteterna – tankarna, hos en själv, och i och med detta utvecklas vårt lärande (s.65)

Lärande är aktivitet (s.169).

Lärande är en interaktiv process där barn och vuxna genomför ett samarbete. Den vuxne banar väg för att barnets vardagliga kunskaper ska integreras och utvecklas med vetenskapliga begrepp/kunskaper. Därför är det viktigt att det finns en asymmetri mellan den lärande och den som lär. 

Kunskaper överförs inte från människa till människa, kunskaper växer då människor genomför samarbete med varandra (s. 152-153).

När man lär ut något till någon annan startar ens tankeverksamhet – det inre pratet/reflektionerna. När man lärt ut och när man reflekterat så har lärandeprocessen varit som mest givande. Man har själv lärt sig något av att lära ut det man trodde att man kunde (s.173).  

Interaktionella metoder ger oss god känsla av att känna att man har kompetens, speciellt då andra erkänner en som kompetent. Vi får en trygghet av att göra saker tillsammans. Inspiration kan skapas vid utbyte av idéer och tankar (s.65)

Studietekniker

Läshuvudet (idealism):

”Saker i huvudet”
Fusk = Viska, hjälpa andra, ta hjälp av andra
Förhör endast på det som står i boken
Stillasittande

Plugghästen (Socio-kulturellt-historiskt perspektiv):

Hjälpa varandra!
”Det du inte har i det egna huvudet kan du låna från en kamrat” (s.59)
Fusk = ok
Aktivitet och interaktioner
”Det jag kan delar jag med mig av, och det jag inte kan ber jag om hjälp med.” (s.62)

 ”[…] det du inte har i huvudet kan du ha i artefakterna, det du inte har i benen kan du ha i rullstolen, det DU inte kan kanske din kompis kan.” (s.175). 

Verktyg

Ibland behöver vi även använda oss av verktyg, eller artefakter, för att lära oss saker.

Människan:

• ·         använder sig av verktyg och tecken hela tiden

• ·         utvecklar ständigt nya verktyg

• ·         överlämnar verktygen till nästa generation

• ·         vissa av dessa verktyg omvandlas till tecken

Verktygen hjälper oss att förstå vår historia och den hjälper oss i vår vardag (s.80-84). Vi har skapat artefakter för våra behov. Läsfärdighet är endast möjlig i kulturer där det finns artefakter för läsaktivitet (s.143). 

Studieteknikerna: Alla verktyg får inte användas i alla situationer, eftersom de räknas som fusk, ”fusklappar” i vissa ideologier. Dessa verktyg är hjälpmedel som används vid tänkande, vilket alltså räknas som fusk. Miniräknare, pennor, papper, lexikon, minneslappar, bilder osv, är olika exempel på ”fusklappar”. 

IKT = Informations- och kommunikationsteknologi. Datorer – är också fusk. Problemet med att se alla dessa verktyg som ”fusklappar” är att man går miste om problemlösningar och förstärkningar av människans lärande – se rutan ovan med ”plugghästen” (s.86-97).

 

I Vygotskijs kultur-historiska psykologi är det centralt att man ska utveckla färdigheten att kunna använda verktyg (s.170).

Kreativitet

”Kreativitet finns överallt där en människa fantiserar, kombinerar, förändrar och skapar nytt” (s.101).

”Kreativ utveckling är en process som äger rum i ett deltagande sammanhang, inte i ett enskilt huvud” (s.105).

När man deltar i sociala samspel pågår en kreativ utvecklingsprocess. Kreativitet hör ihop med sociala samspel.

”I PRAKTIKEN  * På Komtek sa ofta handledarna att barnen skulle göra på ’sitt sätt’. Vad säger du till dina elever för att locka dem till kreativitet?” (s. 106).

När vi ska göra något kreativt behöver vi heller inte vara blyga till att använda oss av verktyg.
– Verktyg kan hjälpa oss skapa kreativa processer (s.107-108). 

Aktiviteter

Yttre: handlingar, samtal
Inre: kulturella tecken, ord -> tankar

När man t.ex. samtalar med någon bildas ord som i sin tur bildar inre ord – tankar. Att socialisera med andra skapar alltså inre tankeverksamhet. Relationen mellan tankar och ord är därför väldigt speciell – tankarna kompletteras av orden som används vid samtal (s. 115-117).

Strandbergs förslag på dokumentering av elevers utveckling och lärande (utvecklingszoner):

Portfoliearbete – dokumentation av elevers arbeten som eleverna själva sedan kan gå tillbaka till och titta på. När detta sker kan eleverna få syn på sina förmågor och på så sätt utveckla ett språk för sitt lärande.

• ·         Bilder, fotografier, rörliga bilder
• ·         Elevprodukter och alster
• ·         Digital portfolio
• ·         Redovisningar
• ·         Upprepningspedagogik 
•             Dagbok/loggbok
  (s. 124-133). 

Grundläggande punkter för människans utveckling

·         Färdigheten att använda kulturella verktyg

·         Färdigheten att använda interaktioner

·         Färdigheten att transformera yttre aktiviteter till inre aktiviteter

Färdigheten att kreativt omgestalta olika företeelser