Grupp 4 (Piteå) - Bearbetningsuppgift 1 och 2

I vår grupp delade vi upp kurslitteraturen mellan oss fyra och har sammanfattat dem skriftligt och muntligt redovisat dessa arbeten inför oss i gruppen. Sammanfattningarna blir ett litet kompendium inför tentan. Vi har arbetat var för sig och sedan mötts för att få höra en sammanfattning åt gången. Vi har lärt oss framföra material på ett intressant sätt för att få våra gruppmedlemmar att lära sig det vi har läst var för sig i våra böcker. I och med detta har vi också lärt oss mycket om kurslitteraturen och dess innehåll. Ett problem har varit att veta vilken information som är relevant och vilken som inte är det. 

Nedanför kommer först ett utdrag ur sammanfattningen av Utmärkt Undervisning och efter det kommer sammanfattningen av Vygotskij i Praktiken.

 

Jan Håkansson & Daniel Sundberg - Utmärkt Undervisning. Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning.

Kap 5 Lärares praktik (s25)

Här är det fokus på läraren. Den senare tidens forskning visar starkt att lärarens olika kunskaper, kompetenser och förmågor spelar en exceptionell viktig roll för elevers lärandeprocesser och skolprestationer. Det är dock inte bara hur läraren är som är viktigt utan hur läraren förstår sitt uppdrag, väljer det innehåll som eleverna ska lära sig och arbetsformer. Även hur läraren väljer att ge återkommande och framåtsyftande återinkopplingar till varje elev. De går även in på hur viktigt det är med samspel mellan lärares förhållningssätt, värderingar och kunskapsfördjupande lärandeaktiviteter och elevers deltagande i undervisningen är avgörande för elevers sociala, kognitiva samt emotionella utveckling.

Lärare:

Det är visat att de elever som har de mest effektiva lärarna lär sig upp till fyra gånger så mycket mer än elever som har de minst effektiva lärarna. Det finns emellertid inga ytligt enkla eller en gång för alla givna samband mellan lärares arbete och elevers resultat.

Vad lärare behöver kunna:

Enligt Shulman (1990):

Innehållskunskap.

Pedagogisk kunskap.

Läroplanskunskap.

Kunskap om lärande och deras karakteristiska.

Kunskap om den pedagogiska kontexten.

Kunskap om utbildningsmål, syften och värden, liksom deras filosofiska grunder.

Lawson (2009), Calderhead (1996) och Berliner (2004):

Hantverkskunnande.

Så kallad praktisk personlig kunskap eller kontextbunden tyst kunskap om klassrummets rutiner och rytmer.

Fallkunskap som baseras på kritiska händelser i klassrummets , till exempel när lärarens auktoritet utmanas av eleverna.

Föreställningar om barndomen och ungdomstider.

Värdekategorier som vilka uppfattningar lärare har om elevers lärande, om undervisningen, om att lära sig undervisa och om sig själv och sin lärarroll.

Alexander (2010):

Undervisning och lärande inklusive bedömning för lärande.

Ämnen för undervisning.

Läroplaner och läroplansutveckling.

Barns och elevers utveckling och lärande.

Hantering av olika beteenden som förekommer i barn- och elevgrupper.

Specialpedagogiska behov och andraspråksinlärning.

Ledarskap, inklusive undervisningsledarskap, det vill säga så kallat curriculum leadership.

Kollegialt samarbete och om professionell utveckling.

(s163-166)

Ju bättre ämneskunskap, desto mer förtroendefulla relationer till eleverna.

(s167)

Lärares värderingar och förhållningssätt:

Om en lärare använder dominanta strategier genom t.ex. rutiner i klassrummet, sträng röst och rituellt språk vill eleverna utmana läraren.

Om en lärare inte använder de dominanta strategierna utan t.ex. använder kamrattryck som uppmuntrar sina elever får en mycket bättre kontakt md sina elever och får även en bättre stämning i klassen.

Om en elev använder sig av dominanta strategier så kan du känna igen det genom t.ex. att eleven  visar ointresse, inte lyssna, bråka och inte lyda lärarens instruktioner.

Om en lärare tror att eleverna kan klara vissa mål så kommer de att göra de och om läraren tror att vissa inte kommer att klara målen så kommer de inte heller att göra det.

Lärares engagemang påverkar deras undervisning. Även relationen till eleverna kan påverka deras studieresultat. Det vet vi och det är fastställt i forskningen.

De olika lärarna:

·         Nybörjarlärare:
Håller sig till undervisningen i huvudsak till förutbestämda strukturer och guider och uppvisar begränsad förmåga i förhållande till dessa.

·         Avancerade nybörjare:
Börjar bygga praktiska fallkunskaper, både positiva och negativa, på basis av vilka beslut som kan fattas. Det utvecklar också vad som kallas villkorad och strategiska förståelser som kompenserar för och rör sig i riktning bort från nybörjar steget när det gäller hur man kan eller bör handla i undervisningen.

·         Kompetenta lärare:

            Har mer kontroll över händelser än nybörjare, men ännu inte snabba, flytande och flexibla.

            De gör medvetna val om vad de ska göra och har förmåga att särskilja vad som är viktigt        

            eller mindre viktigt. Kompetenta lärare vet vad som skall uppnås och vad man som lärare på

            säker grund kan bortse från i undervisningen samt när man ska arbeta vidare med en idé och

            när man ska lämna den.

·         Framträdande lärare:

            Har genom sin ackumulerande fallkunskaper och sina erfarenheter av framgångsrika val

            uppnått en nivå av intuitiv förmåga. Genom sina rika källor av beprövad erfarenhet kan

            framträdande lärare se helhetsorienterat på de situationer som de möter. De upptäcker  

            likheter mellan händelser som nybörjaren misslyckas med att upptäcka.

            Framträdande lärare kan också förutsäga hur elever kommer att agera och reagera, även i

            nya situationer.

·         Expertlärare:

            Verkar handla utan begränsningar, flytande och instinktivt, till synes utan rationell planering.

            Han eller hon bygger sitt handlande på djupa reserver av tyst kunskap snarare än explicita

            regler och maximer, När problemen ska tacklas ställer de dock om till en mer deliberativ och

            analytisk problemlösningskompetens. Om nybörjaren är öppen, den avancerade nybörjaren

            insiktsfull, den kompetente rationell och den framträdande läraren intuitiv, kan vi

            karaktärisera expertläraren som medvetet intuitiv.
            Alexander (2010)
           (s181-182)

Ledarskap i klassrummet:

En viktig aspekt av lärarkompetens som lyfts fram i denna studie är kvaliteter i lärares ledning av klassrumsarbete. Forskning som uppmärksammar sådant ledarskap visar läraren, för att stödja bättre elevprestationer, behöver betona följande:

1)      Noggrann planering.

2)      Tydliga undervisningsmål.

3)      Elevstödjande ledning.

4)      Aktivering och motivering av elever.

5)      Organisation av aktiviteter och lärande.

6)      Synliga ledarskap.
(s.184-185)

Visible learning – elevperspektivet:
De drygt 20 undervisningsstrategierna som har de starkaste effekterna på elevers studieprestationer kan, enligt Hattie (2009), delas in i två kategorier med några underkategorier vardera. Den första av de två huvudkategorierna har ett tydligt elevperspektiv och består av fem typer av undervisningsstrategier som är i stor betydelse i lärarens arbete:

1)      Den första betonar intentioner för lärande.

2)      Den andra betonar framgångskriterier.

3)      Den tredje betonar återkoppling.

4)      Den fjärde betonar elevernas perspektiv i lärande.

5)      Och den femte betonar elevers metakognitiva och självreglerande lärande.
(s192-193)

Allt detta gör dig till en bra lärare. Just hur du förhåller dig till ditt ämne och dina elever. Hur du beter dig och vilken attityd du har till ditt ämne och dina elever.

Ju mer erfarenhet du får desto bättre lärare kommer du att bli.

Leif Strandberg – Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar.

Begreppen nedan används flitigt i boken, vilket gör att vi behöver veta vad de innebär först. 

Socio-kulturell-historisk praxis
Socio-kulturell = hur människors utveckling är förankrad i interaktionen med andra människor och i sin kultur. Alltså hur vår utveckling är sammanbunden med vårt samspel och umgänge med andra människor och i den kultur vi växer upp i.

Kultur-historisk = Givet – Förändring. Kulturen är given men genom historia förändrar vi kulturen, vilket också kan innebära att vi använder verktyg från vår kultur, men när vi behöver lösningar på våra problem skapar vi nya verktyg. Dessa nya verktyg gör så att de verktyg som vi redan hade blir gamla och vi har då skapat historia. Historian förändrar alltså kulturen eftersom historia skedde DÅ, och det som är NU är kultur. (s.98).

Praxis = De mänskliga handlingar som reagerar på och kreativt förändrar omvärlden (s.202)

Socio-kulturell-historisk praxis (från ordlistan):
”Det begrepp som författaren använder för att visa hur människans utveckling är sprungen ur sociala interaktioner, kulturella kontexter och den egna kreativiteten (historiegörande).” (s.202)

Det socio-kulturella-historiska perspektivet är ett tillvägagångssätt som gör att vi kan använda metoder för att kunna lära oss något. Vi lär oss en metod som får oss att känna igen bokstäver som i sig är en metod för att senare kunna läsa och skriva. Vi lär oss ramsor (en metod) för att komma ihåg vad de olika strängarna på en gitarr heter och i vilken ordning de sitter (det vi ska lära oss).

Vygotskij menar att man ska hjälpa barn att utveckla tänkandets metoder istället för att lära dem ren fakta. Så om vi vill utveckla tänkandets metoder behöver vi vara aktiva i våra yttre processer för att kunna vara aktiva i våra inre processer. Vi behöver interaktioner och samspel med andra människor för att utveckla vårt eget tänkande (s.74-75). 

Rum
Strandberg och Vygotskij talar om olika lärande i rum, som är lärandets situerade natur. När vi befinner oss i olika lärsituationer befinner vi oss också i olika rum för lärande. Människans förhållande till sin miljö förändras i relation till dess aktivitet i miljön vilket gör att rummet har stor betydelse för människans lärande (s. 19-20). 

Vygotskij har några olika aspekter på lärande som alla hör ihop. Han har blivit förmedlad genom Strandberg att lärandet är beroende av och främjas genom interaktioner, aktiviteter, verktyg och kreativitet (s. 23-35). 

Interaktioner
= samtal, dialoger, konversationer, resonemang, diskussioner, m.m.

Social kompetens = grund i människans utveckling
Social kompetens = alla former av mänskligt samspel
(s.47)

Våra språkkunskaper har två olika funktioner. Vi har en kommunikativ och social funktion (yttre aktiviteter), samt en individuell och intellektuell funktion (inre aktiviteter). De här två funktionerna bör inte separeras då de har ett samband mellan sig. De yttre aktiviteterna, då vi t.ex. pratar med någon, bygger underlag för de inre aktiviteterna. – alltså tankar/eget tänkande.  Därför är det viktigt att man som vuxen har större kompetens än barnet när det kommer till språkutveckling, barnets eget tänkande aktiveras och stimuleras då det för ett samtal med någon med bättre språkkunskaper (s.51-58). Alltså, när man är i interaktion/i en pågående yttre aktivitet med andra, bildas underlag för de inre aktiviteterna – tankarna, hos en själv, och i och med detta utvecklas vårt lärande (s.65)

Lärande är aktivitet (s.169).

Lärande är en interaktiv process där barn och vuxna genomför ett samarbete. Den vuxne banar väg för att barnets vardagliga kunskaper ska integreras och utvecklas med vetenskapliga begrepp/kunskaper. Därför är det viktigt att det finns en asymmetri mellan den lärande och den som lär. 

Kunskaper överförs inte från människa till människa, kunskaper växer då människor genomför samarbete med varandra (s. 152-153).

När man lär ut något till någon annan startar ens tankeverksamhet – det inre pratet/reflektionerna. När man lärt ut och när man reflekterat så har lärandeprocessen varit som mest givande. Man har själv lärt sig något av att lära ut det man trodde att man kunde (s.173).  

Interaktionella metoder ger oss god känsla av att känna att man har kompetens, speciellt då andra erkänner en som kompetent. Vi får en trygghet av att göra saker tillsammans. Inspiration kan skapas vid utbyte av idéer och tankar (s.65)

Studietekniker

Läshuvudet (idealism):

”Saker i huvudet”
Fusk = Viska, hjälpa andra, ta hjälp av andra
Förhör endast på det som står i boken
Stillasittande

Plugghästen (Socio-kulturellt-historiskt perspektiv):

Hjälpa varandra!
”Det du inte har i det egna huvudet kan du låna från en kamrat” (s.59)
Fusk = ok
Aktivitet och interaktioner
”Det jag kan delar jag med mig av, och det jag inte kan ber jag om hjälp med.” (s.62)

 ”[…] det du inte har i huvudet kan du ha i artefakterna, det du inte har i benen kan du ha i rullstolen, det DU inte kan kanske din kompis kan.” (s.175). 

Verktyg

Ibland behöver vi även använda oss av verktyg, eller artefakter, för att lära oss saker.

Människan:

• ·         använder sig av verktyg och tecken hela tiden

• ·         utvecklar ständigt nya verktyg

• ·         överlämnar verktygen till nästa generation

• ·         vissa av dessa verktyg omvandlas till tecken

Verktygen hjälper oss att förstå vår historia och den hjälper oss i vår vardag (s.80-84). Vi har skapat artefakter för våra behov. Läsfärdighet är endast möjlig i kulturer där det finns artefakter för läsaktivitet (s.143). 

Studieteknikerna: Alla verktyg får inte användas i alla situationer, eftersom de räknas som fusk, ”fusklappar” i vissa ideologier. Dessa verktyg är hjälpmedel som används vid tänkande, vilket alltså räknas som fusk. Miniräknare, pennor, papper, lexikon, minneslappar, bilder osv, är olika exempel på ”fusklappar”. 

IKT = Informations- och kommunikationsteknologi. Datorer – är också fusk. Problemet med att se alla dessa verktyg som ”fusklappar” är att man går miste om problemlösningar och förstärkningar av människans lärande – se rutan ovan med ”plugghästen” (s.86-97).

 

I Vygotskijs kultur-historiska psykologi är det centralt att man ska utveckla färdigheten att kunna använda verktyg (s.170).

Kreativitet

”Kreativitet finns överallt där en människa fantiserar, kombinerar, förändrar och skapar nytt” (s.101).

”Kreativ utveckling är en process som äger rum i ett deltagande sammanhang, inte i ett enskilt huvud” (s.105).

När man deltar i sociala samspel pågår en kreativ utvecklingsprocess. Kreativitet hör ihop med sociala samspel.

”I PRAKTIKEN  * På Komtek sa ofta handledarna att barnen skulle göra på ’sitt sätt’. Vad säger du till dina elever för att locka dem till kreativitet?” (s. 106).

När vi ska göra något kreativt behöver vi heller inte vara blyga till att använda oss av verktyg.
– Verktyg kan hjälpa oss skapa kreativa processer (s.107-108). 

Aktiviteter

Yttre: handlingar, samtal
Inre: kulturella tecken, ord -> tankar

När man t.ex. samtalar med någon bildas ord som i sin tur bildar inre ord – tankar. Att socialisera med andra skapar alltså inre tankeverksamhet. Relationen mellan tankar och ord är därför väldigt speciell – tankarna kompletteras av orden som används vid samtal (s. 115-117).

Strandbergs förslag på dokumentering av elevers utveckling och lärande (utvecklingszoner):

Portfoliearbete – dokumentation av elevers arbeten som eleverna själva sedan kan gå tillbaka till och titta på. När detta sker kan eleverna få syn på sina förmågor och på så sätt utveckla ett språk för sitt lärande.

• ·         Bilder, fotografier, rörliga bilder
• ·         Elevprodukter och alster
• ·         Digital portfolio
• ·         Redovisningar
• ·         Upprepningspedagogik 
•             Dagbok/loggbok
  (s. 124-133). 

Grundläggande punkter för människans utveckling

·         Färdigheten att använda kulturella verktyg

·         Färdigheten att använda interaktioner

·         Färdigheten att transformera yttre aktiviteter till inre aktiviteter

Färdigheten att kreativt omgestalta olika företeelser