sammanfattning av lärandeteorier

Grupp 2 (eller vad vi nu hette) - sammanfattning av lärandeteorier

Vi har som syfte att formulera de lärandeteorier som är mest tillämpade i svensk undervisning. De lärandeteorier vi valt är behaviorismen, kognetivismen, den sociokulturella teorin och fenomenologin. För att besvara vår frågeställning har vi använt oss av Den lärande människan, Kobran, Nallen och majjen och redan förvärvade kunskaper av oss i gruppen. I vårt arbete har fokus legat på att sammanfatta de fyra teorierna med fokus på vad de har att säga om lärande. I vår arbetsprocess delade vi först upp teorierna och skrev var sin del för att senare diskutera och eventuellt redigera texterna. Viktigt att poängtera är att alla dessa fyra teorier fortfarande ligger till grund för hur lärandesituationerna är konstruerade. Tillexempel så finner man behaviorismen i dagens skola med målformuleringar och även att lärare har ambi­tionen att nå dessa mål genom att ”bryta ned lärandet”.

Människosynen man utgår ifrån i behavioristisk lärandeteori är att människan reagerar på stimuli genom specifik respons. Detta samband är helt mekaniskt, utan vare sig tänkande eller reflektion. Och människan blir summan av erfarenheter som denne fått och som medfört att denne byggt upp en mängd respons på omvärldens signaler. Från början är vi helt tomma, ett blankt blad, för att sedan fyllas med information. Erfarenheten skapas genom stimuli och respons. Synen på lärande är atomiskt, där kunskapen består av flera delar som binds samman. Fysiska och språkliga beteenden skapas i små steg och byggs upp mot större komplexitet, större beteenden. Det här fungerar även omvänt enligt behavioristerna. Större beteenden kan brytas ner i enskilda beståndsdelar. Helheten blir summan av delarna. Man menar att lärande bör läras ut genom systematiskt uppbyggda drillövningar, som tar den lärande från det enkla till det komplexa. Repetition förstärker kopplingen mellan stimulus och respons och detta motverkar glömska, utläckning enligt behavioristerna. Kunskapen ska vara objektiv, observerbar och byggas upp samt befästas genom drill och övning. 

Centrala begrepp inom den sociokulturella teorin är redskap/verktyg och dessa syftar ofta till språket. En grundtanke inom teorin är att människan använder sig av kulturella redskap i jakten på kunskap. Några punkter om teorin är:

·                         Lärande äger rum hela tiden, och i sociala sammanhang

·                         Människan är inte individuell, utan är en del av samhället

·                         Man lär sig av andra

·                         Språket är det viktigaste kulturella redskapet

·                         Först lär sig människan, sedan utvecklas hon

Inom fenomenologin förklaras inte människors upplevelser/erfarenheter genom klassiska psykologiska orsaksförklaringar. Upplevelserna studeras heller inte utifrån sin sociala utformning i enighet med sociologins normer. Världen är platsen där våra liv utspelar sig och utgör inte något objekt. Via vår perception upplever vi världen som också är utgångspunkt för att kunna beskriva och fånga densamma. Människan beskrivs därmed likt en situerad varelse konstituerad som upplevare av livsvärlden. Inom vetenskapen försöker man placera varat, erfarenheterna och upplevelserna som ett fundament än ett objekt för studier och observationer. Upplevelserna av livsvärlden, dess kvalitet, vikten av att inhämta detta otolkade material som fenomenografin bygger på. Översiktligt granskat finns stora likheter mellan det sociokulturella perspektivet och fenomenologi. Lärande som en erfarenhetsbaserad situerad och aktiv process är bara några av likheterna mellan de båda perspektiven. Dessutom cementeras kroppen i vardagsvärlden. Fenomenologin är väl anpassat för beskrivning av processuella skeenden i livet tex lärande kriser eller andra förändringar.

Företrädare för kognetivismen sa att kognetivismen var ett informationsprocesserande system med en uppsättning där man lagrar information som man sedan kan användas vid behov. Kognetivismen kännetecknas av att:

·         Vi är lärande människor

·         Vi får kunskap från erfarenheter när vi bearbetar dem inom oss

·         Kunskapen vi bär på finns inom oss men den måste förlösas av erfarenheter det kallas maieutik

·         Vi är rationella varelser

·         Fokus ligger på tänkandet och förnuftet

·         Vi skapar aktivt kunskap

·         Barnaperspektivet à Låt de söka erfarenhet

·         Vi är självständiga människor

SSlut.