Studiegruppsuppgift 1 (grupp 1 Luleå)

Vår ursprungliga frågeställning var: Vilka undervisningsstilar som fungerar i praktiken i Sverige och om detta skiljer sig från andra länder, samt varför...

Vi försökte svara på denna fråga genom att läsa boken "utmärkt undervisning". Dock anser vi att vi inte kunnat svara på syftet till fullo, utan endast delvis, genom att läsa denna bok.

Vi gjorde så i vår studiegrupp att vi sammanfattade en kursbok vardera och sedan delade vi ut sammanfattningarna till alla i gruppen. Detta visade sig vara smart eftersom vi då, i princip på en gång, gjort färdigt både studiegruppsuppgift 1 och 2 (eftersom uppgifternas syften svarade mot innehållet i två av kursböckerna). Sedan träffades vi vid ett tillfälle och diskuterade vad vi kommit fram till utifrån instruktionerna i studiehandledningen.

När det gäller frågan om vi stötte på några hinder i arbetet så kan nämnas det att det är svårt att förstå om de resultat som författarna redovisar i boken gäller för alla länder eller om det bara gäller för Sverige. Vi anser att författarna hade kunnat vara mycket tydligare på denna punkt och explicit skriva vilka länder resultaten gäller för. Vi diskuterade detta i studiegruppen och kom fram till att resultaten som redovisas i boken måste gälla generellt om det inte uttryckligen står något annat. Tilläggas bör att de resultat som framkommit i denna forskning gäller för mer utvecklade länder, som till exempel Europa och Nordamerika. Resultaten kan (förmodligen) ej tillämpas direkt på utvecklingsländer, som till exempel Irak, utan där är det speciella förutsättningar som gäller.

Redovisning av själva innehållet i boken:

Fokus riktas mot vad som fungerar i en klassrumskontext. Den bygger sina resonemang på stabila resultat som framkommit i flera studier. Författarna menar att vad som fungerar och inte fungerar ofta övergeneraliseras, så att personliga erfarenheter om vad som fungerar lätt förvandlas till allmängiltiga lagar. Författarna menar att även om det mesta är kontextbundet så går det att hitta sådant som oftast fungerar. Det finns vissa generella principer och kvaliteter hos god undervisning som återkommer och blir stabila över tid. På ett övergripande plan kan sägas att god undervisning är välorganiserad, planerad och reflekterande. Den skall baseras på både en gedigen ämneskunskap men också på förmågan hos läraren att lära ut.

Hjärnforskningen har gett oss slutsatsen att utveckling av ett mer kvalificerat tänkande inte i första hand beror på mognadsmässiga och neuropsykologiska förändringar hos individen utan snarare på successivt vidgade erfarenheter. Man menar att betoningen i undervisningen bör ligga på utmaningar, variation samt en kombination av multisensoriska ansatser. Även symboliska representationer är viktiga.

Det är av stor betydelse att lärandemiljön är ordningsam och funktionell. Dessutom skall klimatet vara emotionellt stödjande. För att prestationsorientering skall fungera måste det finnas en stödjande miljö, annars påverkas elevernas studieresultat negativt.

I Sverige kan nämnas lärares engagemang, självtillit, trygghet i yrkesrollen samt deras förmåga att skapa band till kollegor och elever. Det finns vidare vissa indikationer på negativa konsekvenser av eget arbete om eleven lämnas att på egen hand lösa uppgifter utan tillräckligt lärarstöd.

Det är också viktigt med en tilltro från lärarens sida att lärande för alla elever är möjlig. Dessutom bör undervisningen främja elevernas möjligheter att undersöka, samt att upptäcka och anknyta till livet utanför skolan. Den bör även hjälpa eleverna att utveckla självstyrda mål och lärandestrategier.

Mindre klasser är inte bra för yngre barn, elever med utländsk bakgrund, samt elever som är socioekonomiskt missgynnade. Annan forskning visar på positiva effekter av mindre klasser. Bland annat kan nämnas: lärare uppmärksammar elever mer individuellt, man har lättare att leda klassrumsarbetet, mer tid för betygssättning, mer tid för planering, lärare får bättre relationer och kunskaper om eleverna, undervisningen blir mer flexibel och spännande, stressnivån blir lägre. För elevernas del så ökar deras engagemang för undervisningen och interaktionen med läraren ökar.

När det gäller frågan hur genus påverkar studieresultat så kan nämnas att skillnader mellan könen inte beror på könet i sig, utan på olika förväntningar och kulturer för pojkar respektive flickor. Lärare måste vara insatta i både invandrade och infödda elevers kulturer. Detta för att kunna bidra till ökad förståelse mellan grupper och reducera kulturellt baserade missuppfattningar.

Både lärare och elev måste måste diskutera syfte och målsättning med en given undervisnings och lärandesekvens.

Vidare menar författarna att motivation inte är någon psykologisk faktor. Den har istället sitt ursprung i dynamiska relationer mellan människor. Vidare är den kontextbunden och föränderlig. Den är alltså inte generaliserbar och stabil. Den är även relaterad till känslor. Därför bör elevernas uppgifter vara utmanande, meningsfulla och dynamiska. De skall stödjas av varierad undervisning i ett klimat som premierar ansträngningar och att elever inte skall bli förödmjukade för misstag, eller för att de har olika sätt att lära sig.

Författarna menar att de generella effekterna av lärarnas ämneskunskaper som enskild påverkansfaktor är försumbara. De måste kombineras med andra undervisningskvaliteter för att vara effektiva. Lärare bör vara instruktiva, omhändertagande, samt aktivt och passionerat engagerade i undervisning och lärande. Man bör som lärare även vara medvetna om vad varje elev tänker och kan genom att se lärande genom elevernas ögon. Lärare bör ge återkoppling samt ge stöd till elevens förbättring. Bedömning bör integreras i undervisningspraktiken, ej bara vara summativ.

Övrigt om boken:

Författarna menar att det är viktigt att dialogen och samarbetet mellan forskare och lärare ökar. Detta för att lärare skall kunna utveckla sin undervisning. Ny kunskap skall kunna utvecklas som är robust. Det vill säga, den skall ha stöd från forskning men även vara beprövad i konkreta undervisningssammanhang. Det krävs ett långsiktigt engagemang, systematik och tålamod. Man kanske skulle kunna säga att lärarrollen blir mer och mer självreflekterande.

En annan sak som är viktig att känna till när det handlar om kunskap i att undervisa (och även kunskap generellt) så kan vi aldrig prata om säker kunskap, utan allt är sannolikhet. Det behöver inte bara vara skillnader i vad som fungerar mellan länder utan det kan också vara skillnader mellan olika regioner och även skolor inom ett givet land.

Några högst personliga reflektioner om boken "utmärkt undervisning":

Det författarna tar upp är viktigt men jag tycker nog att den var lite svårläst. I alla fall i jämförelse med de andra kursböckerna som allihopa var bra. Man skulle kunna korta ned sidomfånget till hälften eftersom det var jättemycket upprepningar. Tyckte även att det var för många "och" mellan synonymer i texten. Den blir därigenom svårläst. En annan sak som gjorde den svårläst var att den redovisar väldigt många saker i punktform istället för att föra ett resonemang så att man som läsare själv får stryka under och välja ut det viktiga.