Utmärkt undervisning och Uppskattningens kraft - Grupp 3

Hur var uppgiften formulerad: 

Inför 12/2 läs ert kapitel i "Utmärkt undervisning". Kap 1 Lena, Kap 2 Liv, Kap 3 Carl, Kap 4 Lisa, Kap 5 Karin. Redovisa muntligt för de andra vad som stod i kapitlet (skriftligt i förväg är frivilligt). Vi ska titta i  läroplan tillsammans och se om vi kan hitta några paralleller till det vi läste i boken. (se resultat längre ner)

Vi ska också läsa sid 1-96 i "Uppskattningens kraft" och gå igenom instuderingsfrågorna tillsammans.

Hur arbetade ni med uppgiften i er grupp?

Vi redovisade vad vi läst i "Utmärkt undervisning" och diskuterade hur vi ska tillämpa detta i vår egen undervisning och vad vi känner igen från våran egen skolgång. Vi gjorde några kopplingar till läroplanen också, på slutet.

Vi hann också med att gå igenom alla instuderingsfrågor fram till sid 96 i "Uppskattningens kraft" och kom fram till att det var väldigt mycket som är direkt applicerbart på vår undervisning. 

Vad lärde ni er genom att arbeta med uppgiften?

Från samtalen kring "Uppskattningens kraft" fick vi (hoppas vi) mer förståelse för elevernas behov och etiska dilemman.

Här följer en sammanfattning av "Utmärkt undervisning" kapitel 1-5:

Kapitel1

1200 sidor forskningsresultat sammanfattas i "Utmärkt undervisning"

Man skiljer på den nordiska och den anglosaxiska/engelspråkiga/kontinentala skolan. Ordet didaktik används sällan i den anglosaxiska traditionen, men i Tyskland och Norden används det. De kontinentala skolorna är grunden för alla skolorna i Europa, via ett historiskt arv. Man menar att det engelskspåkiga inflytandet har blivit större med åren. 

Den didaktiska triangeln: undervisningsinnehåll/form - lärare - elev.

Man har tills nyligen inte tittat inne i klassrummen, utan bara till proversultat etc, men nu har man även gjort studier inne i klassrummen.

Det finns olika typer av didaktik: allmän-, ämnes-, specialdidaktik, lekens didaktik och fackdidaktik.

Vilken roll spelar värderingar för hur man bedömer undervisningens kvalitet? I undervisning ingår alltid ett viss mått av olika normsystem. Åsikter kan skiljas vad som anses värdefullt, Kultur och politik ger olika svar på de didaktiska frågorna från land till land över tid.

Kapitel 2

Kvalitativt god undervisning. God undervisning måste ses som multidimentionell: social omgivning, intellektuella ställningstagandeelevens, motivation, innehåll, metod etc etc. Det finns inget enkelt sätt att ställa upp kriterier för god undervisning. Man gör logiska, didaktiska och moraliska ställningstaganden. 

De fyra olika vägledande perspektiven för undervisning och lärande som boken går igenom är behaviorism, kognitivism, pragmatism, sociokulturella perspektivet. 

Behaviorism: inte lika populär längre. Handlar om att förstärka önskade beteenden och släcka ut oönskade.

Kognitivism - man når kunskap genom observation och förnuft.

Pragmatism - barnet i centrum, man anpassar efter elevens intressen

Sociokulturella perspektivet - man ser utveckling som ett resultat av sociala aktiviteter och det lärande som följer därav.

Tre huvudakliga kategorier av forskning i slutet av 1990-talet:

Konstruktivistiskt perspektiv: eleverna skapar sin egen kunskap

Sociokulturell forskning: man studerar samspelet mellan individer i lärandesituationen

Språk- sociolingvistik: man studerar klassrumsspråket, dvs hur elever och lärare talar med varandra i klassrummet.

Konstruktivistisk forskning studerar vad för slags kunskap elever tagit till sig av undervisningen, utifrån tidigare erfarerenheter. Eleverna länkar ny kunskap till kunskap de redan har. Sociolingvisterna studerar språk i klassrummet och sociokulturell forskning studerar bla klassrumsmiljöns tillgångar..

Forskare nu tycker det är viktigt att studera vad som händer i klassrummet, ur Vygoskijanskt perspektiv.

Vad har forskningen kommit fram till: jo, att alla undervisningssituationer är unika så det går inte att beskriva exakt hur man ska göra. Men den ska vara välplanerad, reflekterande, gedigen ämneskunskap, förståelse för elevers utvecklingsbehov. Den är varierad, inspirerad och uppmuntrar elever att bli självständiga. Undervisningen ska kännas meningsfull för eleven.

Fem dimensioner av kvalitativt god undervisning:

1. kollektiv

2. ömsesidig

3. stödjande

4. kumulativ

5. målinriktad 

Kapitel 3 - Klassiska frågor

Klassens storlek
Den generella slutsatsen man kom fram till i forskning om detta var fram till mitten av 90-talet att det inte hade någon betydelse. Nyare forskning tyder på att yngre barn, barn med utländsk bakgrund samt socioekonomiskt missgynnade barn presterar bättre i mindre klasser. T.ex att bilda klasser med mindre än 25 barn för de som har svårigheter att läsa. Men det beror ju självklart på lärarens kompetens. En slutsats man kommit fram till är att en minskad klasstorlek kan ha goda effekter för lärare och elever och bidra till bättre studieprestationer, dock har ingen forskare hittat fördelar med att öka klasstorleken. Med mindre klass får läraren mer tid för betygsättning, bedömning och planering och kan även lägga mer tid på varje elev. För eleverna interaktion och även engagemang öka i en mindre klass.  Genomsnittliga antalet elever i Sverige per klass är mindre än 18, med en variation på mellan 6 och 30 elever i klasserna. Forskningen som finns om klasstorlek säger inte så mycket, trots att det finns svårigheter med att som lärare ge uppmärksamhet åt alla elever i en stor klass så finns det studier som visar att lärarens interaktion med eleverna inte skiljer mycket alls vid gruppstorlekar på 19 eller 29 elever. Det krävs bättre forskningsmetoder och frågor för att ta reda på hur det ligger till.

Differentiering
Differentiering betyder att sorterar eleverna i grupper/klasser utifrån ålder, teoretisk/praktisk studieväg, förväntad prestationsnivå och behov av särskilt stöd.
Sverige skiljer sig från många andra länder i och med att eleverna väljer inriktning först i gymnasiet.
Nivågruppering - Forskning på matematikresultat för elever före 1998 (med allmän och särskild kurs) och efter 1998 (ingen sådan indelning) visar på att nivågruppering har en negativ effekt på lågpresterande elever. Forskningen om nivågruppering inom skola/undervisning visar sammantaget att resultaten inte förbättras i prestationsmässigt homogena klasser. För att nivågrupperingar ska fungera måste lärarna bedriva en helt annan undervisning för eleverna i de skilda grupperna. Medel- och lågpresterande elever gör oftast bäst ifrån sig i heterogena grupper medan högpresterande presterar bra oavsett gruppering. Mycket visar alltså på att kvaliteten på undervisningen har större betydelse än hur eleverna grupperas.

Flickor är bättre än pojkar i skolan.
Även i detta område finns det en mängd forskning. Överlag så finns det inga fasta belägg för att skillnader mellan könen leder till skillnader i skolprestationer. Generellt så är det större skillnader inom grupper av pojkar och inom grupper av flickor än vad det faktiskt är mellan könen. Det kan däremot finnas saker som påverkar, t.ex. kulturella skillnader och olika förväntningar. Man kan dock se att skolframgångar för pojkar och flickor förändrats påtagligt under de senaste 20-30 åren. I områden där flickor presterade bättre än pojkar, t.ex. humaniora och språk, ligger de nu ännu bättre till utifrån såväl medelbetyg som provresultat. Pojkarna har däremot förlorat en del av sin tidigare ledning i ämnen som matte och naturvetenskap. Sammanfattningsvis finns det inga tydliga svar i forskningen, utan skillnader mellan könen i frågan om skolprestation har snarare att göra med komplexa samspel av samhälleliga och sociokulturella faktorer snarare än biologiska, kognitiva eller intellektuella skillnader.

Undervisning och lärande i mångkulturella kontexter
Internationell forskning har visat att länder i västvärlden, i synnerhet USA, har svårt att tillgodose behoven från elever med olika kulturell bakgrund. På ett övergripande plan så ligger Sverige bättre till än många andra länder när det gäller undervisning för minoritetsgrupper som inte är födda i Sverige. Det finns en rad svårigheter och hinder:
-Organisatoriska hinder i modersmålsundervisning
-Brist på variation i undervisningen
-Avsaknad av lämpliga läromedel
Man kan sammanfatta situationen med följande: Även fast elevernas etniska bakgrund och tidpunkten för deras ankomst till landet har stor påverkan så visar forskningen även på skolans och undervisningens möjligheter för att kompensera för språksvårigheter och kulturella olikheter. Även här så är svaret för en generellt god och kvalitativ undervisning samt lärare och elevers öppna kommunikation kring ett meningsfullt innehåll.

Kapitel 4

Kapitlet behandlar barns inlärning. Kapitlet tar genomgående utgångspunkt i Svensk forskning (poststrukturellt perspektiv) versus Internationell forskning (utvecklingspedagogiskt perspektiv). Den svenska forskningen menar att man ej kan mäta kvalitet, att denna variabel är totalt kontextberoende. Den andra forskningsgrenen menar att det finns generell kunskap om barns utveckling och lärande som kan knytas till goda utvecklingsmiljöer. Denna gren ser barnet mer som objekt i motsats mot det första perspektivet som däremot ser barnet som meningsskapande subjekt. 

I svensk forskning så väger man starkt i samhällsaspekter i fallstudier när man diskuterar elevers lärande. Allt sker i samröre med elevens kontext. Undervisningsprocesser separeras inte från elevers lärande utan undervisningsprocessen ÄR lärande.

Utvecklingspsykologerna ser mer aspekter i undervisningsprocesserna i relation till individers och gruppers lärande. T ex så ser man hur systematisk praktik av kommunikativa lärprocesser tillsammans med intresse och motivation leder till studieframgångar. Man menar att man kan utläsa resultat utifrån direkta metoder (står dock inte vilka metoder).

Gällande yngre barn om lek, relationer och samarbete, utifrån båda perspektiven, så sägs pedagogens kunskaper och handlande som avgörande för den pedagogiska kvaliteten. Personalens kompetens, lyhördhet, och ömsesidigt samspel med barnen – för både lärande i förskolan och i skolan, viktigt. Ämnesdidaktik, metodik, och sätt att använda organisatoriska ramar, viktigt hos pedagogen. Gällande relationsskapandet i allmänhet hos elever i skolan så framhåller forskning också personalens kunskap och kompetens som viktigaste faktorer.

Bland forskare som studerar klassrumsinteraktion så bejakar båda inriktningarna en övergång från kognitiva till konstruktivistiska synsätt på elevers lärande – och detta förändrar synen på de olika arbetsformer som kan stödja lärande. Strukturerad eller direkt undervisning stödjer undervisning som har med ämneslärandet att göra, medan metakognitiva/kognitivisitiska stödjer begreppslig förståelse. Med andra ord, klassrumsundervisning och korvstoppning gynnar lärande på kort sikt medan konstruktivistiska problemlösningsansatser stödjer elevers egen tankeverksamhet och lärande i långa loppet. En förklaring som ges är att om eleverna utvecklar strategier för problemlösning (infosökning, presentation, redovisning) så kan man istället fokusera på kunskapsinnehållet (det viktigaste). Finns dock kritik mot att elever idag lär sig alltför generisk kunskap. De hittar allt på Wikipedia och tillsammans med enkla uppbyggda power point presentationer så faller all eventuell lärdom/kunskap bort.

Båda forskningsgrenarna är också överens vad gäller klassrumskommunikationens betydelse – att dagens samhälle påverkar eleverna för mycket för att man skall kunna tillskriva specifika metoder som riktiga och funktionella. Undervisningen måste utgå från och ”översättas” till rätta lärandekontexten där de skall tillämpas. Betydelsefullt är dock att eleverna utvecklar lärandestrategier som hjälper dem själva att nå undervisningens målsättningar (typ studieteknik) och att läraren är den centrala resursen vad gäller att hjälpa eleven att utveckla dessa strategier. Läraren behöver också ha tillgång till en uppsättning konkreta verktyg och strategier - till exempel som i Ulrika Bergmarks bok - Uppskattningens Kraft!

Gällande motivation – forskning som redovisas menar unisont att visst måste eleven vara motiverad. Men minst lika viktigt som detta är att motivationen är av rätt typ, i vilken riktning denna går.  Diskussionerna om motivation tar lite olika inriktningar men landar i att motivation är en process som är integrerad i en större helhet och är omöjligt att särskilja från lärande, individuella skillnader och samhälleliga kontexter. Viktigt tycker jag  - kapitlet säger att motivationen har sitt ursprung i dynamiska relationer mellan människor och är högst förändringsbar av naturen.

Sen pratar kapitlet utifrån motivationsresonemanget om vikt av * lärarstöd, * skolklimat, *kamratstöd, *sociala relationer. Allt för att hitta till dessa dynamiska relationer så att individen får sin motivation.  

Lärandeforskningen kan generellt sägas ha fått en förskjuten position – från att ses som en i huvudsak individuell aktivitet --- till att numer ses formas i sociala miljöer och sammanhang. Lärandet kan nu för tiden också förändras. Intelligens är lärbart och besitter potentionella kapaciteter med rätt förutsättningar.

På det hela taget så verkar det som om alla enats om att vi lever i en miljö som är väldigt komplex och därför kan man inte hålla några ensliga variabler som verksamma till en specifik inlärning.


Kapitel 5 i "Utmärkt undervisning"

Svensk och internationell forskning visar att lärarens skicklighet spelar stor roll för hur mycket eleverna lär sig.

Läraren behöver ha följande kunskaper:

• ämneskunskaper
• kunna lära ut
• kunna lära ut just det ämnet
• kunna läroplan - så det man lär ut är det eleverna ska lära sig
• förstå sig på elever
• samarbeta med andra lärare
• vara villig att ändra sig - när man märker att något inte funkar så bra

En god lärare varierar sin undervisning

Forskning visar att lärare med adekvat behörighet för undervisningen når bättre resultat - dvs deras elever har lärt sig mer än kamrater som haft lärare som inte hade rätt utbildning. I snitt alltså, om man ser till flera lärare.

Ämneskunskaper var inte jätteviktigt i sig visar forskningen, men i kombination med andra kompetenser som räknats upp var det en riktig vinnare - alltså då lärde sig eleverna jättebra.

En hel del av ovanstående forskning har tagits fram genom att mäta hur bra eleverna lär sig läsa, alltså i de lägre åldrarna, så man kan inte säga säkert att samma gäller för oss ämneslärare på gymnasiet.

Man har också gjort studier på olika förhållningssätt som lärare använder, tex dominant, artig, vänlig osv, men boken drar inga slutsatser om vad som är bäst. Däremot konstaterar den att man inte ska favorisera vissa elever, inte slentrianmässigt tvinga elever att be om ursäkt, man ska inte ignorera konfliktsituationer eller ta sida istället när elever är osams. 

Man ska anpassa undervisningen till elevgruppen och till enskilda elever. 

Man ska inte låta sina förväntningar styras av att en elev har en diagnos. Man ska fundera över varför man har olika förväntningar på olika elever: är förväntningarna olika på grund av att man märker hur mycket de förstår, eller är förväntningarna olika för att eleverna har olika bakgrund? Det är bra att ifrågasätta sina fördomar!

Det är bra (dvs eleverna lär sig mer) om man har en positiv attityd till sina elever, men också till skolan, både som yrke och arbetsplats. Det kallas relationell kompetens, att man känner empati för sina elever.

Det finns ett mycket starkt samband mellan elever som tycker att de har en bra lärare och elever som presterar ett bra resultat. Därför rekommenderas att lärare verkligen försöker förstå vad det är som eleverna tycker är bra. Tala gärna med andra lärare om saken!

Det är inte metoderna man använder när man undervisar som är det viktiga, utan hur man använder dem.

Man ska lyssna på eleverna även när de uttrycker kritiska åsikter och visa dem respekt och tolerans, och man ska tro att eleverna vill lära sig, och kan lära sig, och man ska tro sig själv om att kunna hjälpa dem med just detta. Då lär de sig bäst.

Det är mycket viktigt att eleverna känner att de förstår vad som förväntas av dem, varför de ska lära sig en viss sak och vad det är de kommer kunna när de lärt sig det. Tillit till läraren är centralt i detta. Läraren ska framstå som en klar och tydlig ledare. Och viktigt att man har en noggrann planering. 

Det är bra att låta eleverna lära varandra, för genom att undervisa andra lär de sig själva också. Och som sagt, en varierad undervisning är att föredra.

På sidan 181-182 finns en lista som är så pass intressant att hela gruppen bör läsa den. Där står följande:

Nybörjarläraren
...håller sig i undervisningen i huvudsak till förutbestämda strukturer och guider och uppvisar begränsad förmåga i förhållande till dessa.

Avancerade Nybörjare
...börjar bygga praktiska fallkunskaper, både positiva och negativa, på basis av vilka beslut som kan fattas. De utvecklar också vad som kan kallas villkorad och strategisk förståelse som kompenserar för och rör sig i riktning bort från nybörjarsteget när det gäller hur man kan eller bör handla i undervisningen

Kompetenta lärare
...har mer kontroll över händelserna än nybörjare, men är ännu inte snabba, flytande och flexibla. De gör medvetna val om vad de ska göra och har förmåga att särskilja vad som är viktigt och vad som är mindre viktigt. Kompetenta lärare vet vad som ska uppnås och vad man som lärare på säker grund kan bortse från i undervisningen samt när man ska arbeta vidare med en ide och när man ska lämna den.

Framträdande lärare
...har genom sina ackumulerade fallkunskaper och sina erfarenheter av framgångsrika val uppnått en nivå av intuitiv förmåga. Genom sina rika källor av beprövad erfarenhet kan framträdande lärare se helhetsorienterat på de situationer som de möter. De upptäcker likheter mellan händelser som nybörjaren misslyckas med att upptäcka. Framträdande lärare kan också förutsäga hur elever kommer att agera och reagera, även i nya situationer.

Expertlärtare
...verkar handla utan begränsningar, flytande och instinktivt, till synes utan rationell planering. Han eller hon bygger sitt handlande på djupa reserver av tyst kunskap snarare än explicita regler och maximer. När problem ska tacklas ställer de dock om till en mer deliberativ och analytisk problemlösningskompetens. Om nybörjaren är öppen, avancerade nybörjaren är insiktsfull, den kompetente rationell och den framträdande läraren intuitiv, kan vi karaktärisera expertläraren som "medvetet intuitiv".

Denna indelning är något som åtminstonde två forskare är överens om: Alexander (2010), som hänvisar till Berliner(2004).

Exempel på hur läroplan för gymnasieskolan knytningar an till aktuell forskning så som den beskrivs i "Utmärkt undervisning" samtliga kapitel:

1. I läroplan står att skolan ska vila på vetenskaplig grund, och det gör den om vi tar hänsyn till aktuell forskning inom pedagogik och lärande.

2. "Läraren ska utgå ifrån den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande", vilket har stöd i aktuell forskning.

3. Läroplan och forskning är överens om att det är viktigt att elever samarbetar både med varandra och lärarna samarbetar med eleverna.

4. Eleverna vet vilka mål de arbetar mot och hur de ligger till

5. Eleverna ska få prova olika arbetssätt och lärarna ska lyssna på, och respektera eleverna.

6. Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling.

7. Läraren ska utgå ifrån att eleverna vill och kan lära sig.

Stötte ni på några hinder: 

Alla kunde inte delta i gruppträffen utan lämnade in sin sammanfattning och sina åsikter skriftligt i förväg som vi läste upp i gruppen. Det kanske hade gett ännu mer om alla varit samlade.

Det tar tid att definiera vissa begrepp, tex vad är etik och vad är diskurs, och det är svårt att veta om man definierar det rätt.