Sociokulturella villkor

Uppgiften: Identifiera, beskriva och kritiskt reflektera kring sociokulturella villkor som kan påverka elevens lärande. Villkoren som vi har fokuserat på är religion, ursprung, familjestruktur och klasstillhörighet.

Arbetsgång: Vi har delat upp de sociokulturella villkoren mellan oss för att sedan arbeta var för sig med att hitta relevant material i kurslitteraturen. Slutligen har var och en sammanfattat efter eget tycke det man anset vara relevant för uppgiften.

Det vi lärt oss: Vi har lärt oss mer om vilka sociokulturella villkor som kan påverka elevers lärande. I övrigt så har vi reflekterat kring vår studieteknik då vi har kommit fram till att det är mycket lättare att ta till sig kurslitteraturens innehåll då man har ett tydligt och uttalat syfte med sin läsning, vilket man fick genom denna uppgift.

Hinder i arbetet: Ursprungsplanen var att bearbeta och sammanfatta litteraturen individuellt för att sedan i grupp dela med oss av våra tankar, åsikter och tolkningar kring det lästa och bearbetade materialet. Det har dock varit svårt att få till ett möte där alla har kunnat närvara. Detta har resulterat i att den avslutande diskussionen inte har ägt rum.

Ursprung

I ett klassrum finner man allt oftare att eleverna har olika ursprung. Vissa kommer från en ort lite längre bort och andra kommer från ett land på andra sidan jordklotet. Hur kan elevens ursprung påverka dess lärande i skolan? Det samhälle eleven kommer ifrån skiljer sig sällan från studieorten på enbart ett geografiskt plan. Platsen kan innefatta en annan kultur, religion, familjestruktur, klasstillhörighet, uppfostran, styre och andra förutsättningar.

 Alla dessa ursprungsfaktorer kan påverka skolgången och hur svårt eleven har för att anpassa sig till ett nytt samhälle och ett nytt skolsystem. En elev som tidigare i skolan har varit van vid hård disciplin kan vara ovan med - och därmed ha svårt för en svensk utbildning där disciplinen inte är lika hög. Hård disciplin kan vara det som motiverar eleven till att studera och göra det som ska göras. Tar man bort det kan eleven uppfatta det som att lärandet inte är lika viktigt eller att denne inte upplever sig själv vara tillräckligt motiverad. Det kan vara svårt att ändra en elevs motivationskälla. Men det kan också vara så att eleven finner en skola med mindre strikt disciplin som mer tilltalande.

 Hundeide nämner i Sociokulturella ramar för barns utveckling att föräldrar från olika kulturer har en delad syn på vad som är viktigast för dem när de uppfostrar sina barn. Indonesier svarade att respekt, lydnad, artighet och skolning var viktigast och Norrmännen tyckte att det var viktigast att vara öppna mot barnen, lyssna på dem och lära dem bli självständiga. Dessa barn har blivit uppfostrade med olika ideal och syner på vad som är viktigt.

 Barn är uppväxta med olika värderingsbakgrunder som, i allra högsta grad, kan påverka deras syn på lärandemetoder i ett nytt klassrum. Den kunskap barnet förväntas ha är olika beroende på vart det kommer ifrån. Sätter du ett norskt barn och ett indonesiskt barn i en klass, kommer de ha olika förkunskaper och olika syner på hur man ska bete sig och vad som är viktigt. Detta kan påverka deras lärande i klassrummet på olika plan. De har förmodligen två olika undervisningssätt som är optimala för vartdera barnet medan det bara finns plats för en undervisningstyp.

 

Familjestruktur

Idag bedrivs forskning kring barn och elevers sociokulturella villkor. I boken Den lärande människan skriver Johansson om Judith Butler som främst riktat in sig på genusvetenskap och normkritik. Butler menar bland annat att kön och sexualitet är socialt konstruerat, både homo- och heterosexualitet. Vidare påpekar Butler att om det är socialt konstruerat så är den även möjlig att dekonstruera, överskrida och förändra.

Normen i Sverige är den så kallade kärnfamiljen med en typiskt maskulin pappa och en feminin mamma. I boken Den lärande människan talar man om begreppet heteronormativitet som helt enkelt belyser att heterosexualiteten anses som den dominerande livsstilen, där par- och familjebildning med en man och kvinna betecknas som kärnfamiljen. Men för att återgå till Butlers forskning så kan man dra slutsatsen; om manlighet och kvinnlighet är socialt konstruerade, då är även begreppet kärnfamilj det också och går att dekonstruera, överskrida och förändra. Butler visar på detta sätt att alla familjekonstruktioner i grund och botten har samma utgångspunkt och att det är människorna själv som utformar ett begrepp för en viss konstellation av människor. Slutsatsen som man kan dra från Butlers forskning är att familjestrukturer kan se olika ut. Lärarens kunskap om att alla dessa strukturer är socialt konstruerade kan bidra till att elevernas livsvärldar inte försummas i skolan till fördel för den rådande samhällsnormen, ”Om undervisningen inte samspelar med elevernas informella lärande utanför skolan riskerar det att leda till begreppskollisioner som påverkar elevers studieresultat”.

Johansson skriver i Den lärande människan om Stephen Ball som menar att klassificering och positionering efter ens familjestruktur nödvändigtvis inte behöver innebära något negativt. Det finns de som accepterar sin ”plats”, men det finns även de som med hjälp av sin givna ”plats” utvecklar strategier för att positionera sig på nytt. Jag vet alltså var jag står och har något att utgå ifrån när jag ska ta mig vidare. Enligt mig så kräver detta såklart en lärare som har ett normkritiskt förhållningssätt till sina elevers sociokulturella villkor.  

Klasstillhörighet

En person som har haft stort inflytande på hur vi ser på språk, klass och lärande är Basil Bernstein (1924-2000), presenterad i boken Den lärande människan av Johansson (2012). Bernstein står för en socialistisk teori om lärande i vilken klass och klasskultur intar en central roll. Han intresserar sig för hur olika former av språksystem samt användningen av språket kopplas till ens klasstillhörighet och för de förutsättningar detta kan ha för kommunikation och lärande. Språket bidrar till att skapa olika subjektspositioner, där hur, när och vad som sägs blir viktigt i det sociala samspelet.

Bernstein menar att det i specifika sociala och klassmässiga miljöer samt i sociala sammanhang förekommer specifika koder för hur man uttrycker sig. Exempel som han ger på detta är att man inom arbetarklasskulturen använder sig av ett mer korthugget språk som är med rakt på sak, konkret och lokalt medan medelklasskulturens språk är mer akademiskt, abstrakt och universellt.

Bernstein bidrog även till att begreppet Den dolda läroplanen introducerades i en svensk utbildningsdiskussion i slutet av 1970-talet där begreppet står för de outtalade krav som elever och lärare ställs inför i en klassrumssituation. Dessa dolda koder leder till att skolan bidrar till reproducerandet av ett klassamhälle och sociala orättvisor. Eleverna lär sig nämligen var de hör hemma i det hierarkiska samhällssystemet då deras olika sätt att uppfatta och reagera på en skolsituation präglas av deras sociala bakgrund. Detta kan leda till att elevens skolgång antingen kan bli framgångsrik och därmed resultera till goda framtidsmöjligheter, eller så kan eleven lära sig att de är värdelösa och födda till att misslyckas.

Den kritik som kan ges till Bernsteins forskning och teorier om klass, koder och lärande är bland annat att den inte kan appliceras på dagens samhälle i lika stor utsträckning då vi inte har lika tydliga distinktion mellan arbetarklass- och medelklasskultur, menar Johannsson (2012). Vidare menar han att relationen mellan klass, kultur och koder har blivit mer komplex idag samt att det kan vara problematiskt att värdera språkbruket som något offentligt och formellt. 

Religion

Elever som kommer från andra länder i världen och har en annan religion än Kristendomen kan finna sig i en väldigt jobbig situation. Lärare i den svenska skolan har för det mesta störst koll på just Kristendomen när det är religionen som de har vuxit upp med och få lärare tar sig tiden till att lära sig om andra religioner och få en annan syn.

 

Under 2012 gjorde Skolinspektionen en kvalitetsgranskning på 28 kommunala och 19 fristående skolor runt om i Sverige och undersökte då hur religionskunskapsundervisningen gick till, hur elever och lärare uppfattade den. Lärarna ansågs sig göra ett bra jobb med tanke på tidspressen som gör att alla moment inte alltid hinns med. Inspektionen förundrades då över att lärarna inte kombinerar olika moment i ett och samma moment för att hinna med mycket på samma gång. Eleverna ansåg att lärarna stod och predikade om kunskap de kan sedan högstadiet, bara det att lärarna förutsätter att eleverna inte kan någonting om det som läraren undervisar om. Det här gör att eleverna tappar intresse för religionsundervisningen och deras nästa källa till kunskap blir ofta media.

 

Vad eleverna själva ansåg sig vilka ha undervisning om på vilket sätt världsreligionerna uttrycker sig i vår samtid, reflektera, analysera och diskutera religionerna och kunna göra reflektioner över sina egna liv. Att lärarna undervisar i hur religionernas generella kännetecken och uttryck och historia ser ut har mindre vikt hos eleverna.

 

Som nämnts tidigare kan media bli en annan källa som eleverna tar sig till för att "lära" sig om andra religioner och media är inte den mesta säkra källan att gå till. I en artikel från SvD står det t.ex. om avrättningen på Saddam Hussein och hur nyhetskanaler har förskönat den här händelsen och tidningar visade mindre brutala bilder, medans en amatörfilmare har lagt upp en mer "verklig" film på Internet som visar mer hur det egentligen gick till. Bl. a. har de svenska nyhetskanalerna tagit bort ljudfilen från klippen medans i amatörfilmen hörs det rop av t.ex. "Helvetet väntar dig".

 

Att isolera elever från samtida problem som har både politiska och religiösa aspekter kan vara väldigt farligt. Skulle vi låta eleverna tro på allt som står i tidningen, på Internet etc. skulle väldigt många medborgare i världen vara fruktansvärt hatiska mot Islam p.g.a. att media ger samhället en väldigt sned bild av hur det egentligen är. Elever i skolan som inte har en muslimsk bakgrund kan lätt, via medias bild, bli väldigt fientlig mot en annan elev som har muslimsk bakgrund. Det här kan skapa stora problem för muslimska elever om de är en minoritet i en klass eller skola. Mobbning, utstötthet, skolning etc. En elev som inte känner sig trygg i skolan går inte till skolan och det är ett enormt hinder för att den/de här eleven/eleverna ska kunna utvecklas, lära sig och känna sig hemma i Sverige och inte själv bli fientlig mot det svenska folket. Att låta elever diskutera, analysera och ställa frågor kring det okända är viktigt. Kunskap börjar i skolan och synen på samhället, livet, människor, det är grunden till att världen ska kunna bli en bättre plats.